Den nordiska språkkonventionenGrafisk version

HELA BROSCHYREN KAN SKRIVAS UT VIA LÄNKEN OVAN TILL HÖGER. 

Att anlita tolk 

En nordisk konvention

Den nordiska språkkonventionen, som trädde i kraft den 1 mars 1987, verkar för att avhjälpa nordiska medborgares språkproblem under vistelse eller besök i annat nordiskt land.

Konventionen gäller

  • finländska, danska, isländska, norska och svenska medborgare
  • följande språk: finska, svenska, danska, isländska och norska
  • såväl muntlig tolkning som skriftlig översättning av dokument

Enligt konventionen ska nordiska medborgare vid behov kunna använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter och offentliga organ i annat nordiskt land. Detta gäller t.ex. sjukvårds-, hälsovårds-, social-, arbetskrafts-, skatte-, polis- och skolmyndigheter samt domstolar. Konventionen gäller inte kontakter per telefon eller undervisning. Myndigheten i fråga bör om möjligt sörja för att den enskilda medborgaren får den tolknings- och översättningsservice han behöver. Vid brottmål ska myndigheten alltid ordna den behövliga tolkningsservicen.

Konventionen omfattar alla nordiska länder, Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, men tillämpas inte på Färöarna. 

Uppdaterad 3.4.2012
Justitieministeriet