Justitieministeriet - Oikeusministeriö

Anmälan om brott

Om du har utsatts för ett brott, anmäl saken till polisen. För att göra det lättare för polisen att reda ut brottet bör anmälan göras så fort som möjligt. Anmälan kan göras till den polispatrull som kommer till brottsplatsen, personligen till en polisstation eller per telefon, e-post eller fax och i vissa ringa brott via internet (www.poliisi.fi).

Anmälan kan göras till vilken polisstation som helst och den kan också göras av någon annan för din räkning. Om det finns vittnen till brottet är det bra att anteckna namn och kontaktinformation.

Polisen skriver in händelseförloppet i brottsanmälan tillsammans med parternas och vittnenas personuppgifter.

Om du har blivit skadad i samband med brottet är det bäst att gå till en läkare så snart som möjligt. Ett läkarintyg kan behövas vid rättegången eller då du söker ersättning från försäkringsbolaget eller statskontoret. Om det är fråga om ett sexuellt övergrepp ska du undvika att tvätta dig och byta kläder innan du går till läkaren.

Om det är fråga om inbrott i en lägenhet ska du inte städa upp i lägenheten innan polisen kommer.

I samband med utredningen av brottet vill polisen veta om du som offer för brottet kräver att gärningsmannen ska straffas. Om du då uppger att du inte kräver straff eller om du då kräver straff men senare återtar kravet kan du förlora din rätt att senare väcka åtal. Detta är viktigt att veta för den händelse att åklagaren beslutar låta bli att väcka åtal.

Målsägandebrott är brott som polisen undersöker bara i det fall att den som utsatts för brottet kräver att gärningsmannen straffas. Sådana brott är t.ex. snatteri och skadegörelse. Om den som utsatts för ett målsägandebrott ändrar åsikt och inte vill att gärningsmannen ska straffas, avbryter polisen sin undersökning.

Merparten av brotten är sådana som hör under allmänt åtal och som polisen alltid undersöker när de har fått kännedom om dem. T.ex. misshandel och våldtäkt hör under allmänt åtal också i de fall då de inträffar i hemmet eller då gärningsmannen är en familjemedlem.

Förundersökning

Om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts ska polisen göra en förundersökning. Vid förundersökningen reder polisen ut vad som har hänt, vilka parterna är och vilka skador som åsamkats. Om polisen inte gör någon förundersökning ska brottsoffret underrättas om saken.

Om det behövs kallar polisen dig som brottsoffer och därigenom målsägande till förhör. Om tidpunkten för förhöret inte passar dig, kan du komma överens om en ny tidpunkt med den polis som undersöker saken. I enkla och klara fall kan polisen genomföra förhöret per telefon.

Vid förhöret och senare vid rättegången ska du berätta allt som har något med brottet att göra, och du måste ovillkorligen tala sanning. Om du efter förhöret kommer att tänka på något som kunde vara av vikt i sammanhanget är det bäst att kontakta polisen.

När förundersökningsprotokollet är klart skickar polisen det till åklagaren. Både du som är målsägande och den som är misstänkt för brottet har rätt att avgiftsfritt få en kopia av protokollet. Om du inte vill att den misstänkta ska få veta hur du kan nås kan du förbjuda polisen att anteckna din kontaktinformation i protokollet.

I lindriga fall, t.ex. när det gäller snatteri eller lindrig misshandel, kan polisen med målsägandens samtycke bötfälla den misstänkta. Böterna fastställs av åklagaren. I sådana fall sätts inte nödvändigtvis något förundersökningsprotokoll upp.

Skadeståndskrav

Den som har begått ett brott är skyldig att ersätta de skador han eller hon har orsakat. Du ska anmäla skadorna till polisen och samtidigt meddela om du kräver skadestånd av gärningsmannen. Du kan kräva skadestånd t.ex. för egendom som skadats eller försvunnit, medicin- och läkarkostnader, sveda och värk på grund av det våld du utsatts för samt psykiskt lidande.

Skadans storlek framgår av kvittona på de utgifter du har haft till följd av brottet. Spara också kvittona på försäkringens självriskandel och eventuella resekostnader i anslutning till utredningen. Du kan kräva ersättning också för dem av gärningsmannen.

Om du vill att åklagaren ska framställa skadeståndskrav i rätten är det bäst att meddela polisen detta redan under förundersökningen. Åklagaren framställer kravet om det är klart och motiverat.

Om åklagaren inte framställer ditt skadeståndskrav måste han skriftligen underrätta dig om saken. Du kan då själv framställa kravet. Också någon annan kan göra det för din räkning.

Åtalsprövning

När åklagaren har fått förundersökningsprotokollet av polisen beslutar han eller hon om åtal ska väckas, dvs. om ärendet ska föras till domstol.

I t.ex. sådana fall där det inte finns några bevis för att ett brott har begåtts, eller om brottet är ringa eller om förlikning har ingåtts kan åklagaren besluta avstå från att väcka åtal. Om offret redan vid förundersökningen har meddelat att han eller hon kräver straff, kan han eller hon själv väcka åtal om åklagaren inte gör det.

Medling  

Medling kan användas i brottmål om både brottsoffret och den misstänkta samtycker till det. Medlingen är alltid frivillig och kan, om så önskas, avbrytas i när som helst. Utbildade frivilliga medlare hjälper parterna i brottmålet att diskutera det som har hänt och nå ett avtal om skadestånd. Medlarna bistår också i upprättandet av avtalet. Resultatet av medlingen kan t.ex. vara en ursäkt, ett s.k. beteendeavtal, ekonomisk ersättning eller ersättning i form av arbete. Om parterna kan nå samförstånd ingås det ett skriftligt avtal om saken och medlingsbyrån följer upp avtalets fullbordan. Medlingens resultat översänds till rättsmyndigheten som överfört ärendet till medling. Ett brottmål kan handläggas i domstol, även om fallet skulle ha behandlats i medling.

Närmare uppgifter om medling fås exempelvis av polisen, de lokala medlingsbyråerna, regionförvaltningsverken och på webbplatsen www.rikossovittelu.fi.

Rättegång

Parterna i en rättegång består av offret, som är målsägande, och åklagaren och den anklagade. Tingsrätten kallar i allmänhet alla parter och eventuella vittnen till rättegången. Av kallelsen framgår om personlig närvaro vid rättegången är nödvändig. Om någon av dem som blivit kallade att personligen infinna sig saknas kan det bli nödvändigt att flytta rättegången.

Tidtabellen och andra praktiska frågor i anslutning till rättegången kan diskuteras med tingsrättens personal och åklagaren eller åklagarens sekreterare före rättegången. Rättens sammanträden är öppna för allmänheten, men domstolen kan, t.ex. om det gäller sexualbrott, behandla ärendet helt eller delvis utan åhörare, dvs. bakom stängda dörrar. En begäran om detta kan framställas hos tingsdomaren.

Om rätten förpliktar brottsoffret att personligen infinna sig vid rättegången betalas offret dagpenning och ersättning för både resekostnader och förlorad inkomst. Om någon uteblir från rättegången utan lagligt hinder kan domstolen ådöma böter. Ett lagligt hinder är t.ex. sjukdom som hindrar personen i fråga att infinna sig i rätten. Läkarintyg över sjukdomen ska senare visas upp. Hinder ska meddelas domstolen på ett så tidigt stadium som möjligt.

En del brottmål kan endast behandlas skriftligen i tingsrätten. I ett skriftligt förfarande avgör domaren målet utifrån det skriftliga materialet. Ingen muntlig rättegång hålls och parterna i målet kallas inte till rätten.

De flesta lindriga och vanliga brotten, t.ex. rattfylleri, kan behandlas i ett skriftligt förfarande, förutsatt att svaranden har erkänt brottet och samtycker till ett skriftligt förfarande. Också eventuella brottsoffer måste ge sitt samtycke till ett sådant förfarande.

Brottsoffer får också i ett skriftligt förfarande framlägga sina egna ersättningsanspråk. Detta sker skriftligen.

Information om rättegångar finns t.ex. på Internet på adressen www.oikeus.fi, i justitieministeriets broschyr Rättegång i brottmål, som finns på ministeriets webbsida på adressen www.om.fi/14669.htm, samt på polisens webbplats www.poliisi.fi.  

Domen och överklagande

Tingsrätten avkunnar domen genast efter rättegången eller meddelar när den kommer att ges. I ett skriftligt förfarande skickar domstolen domen till parterna i målet.

Tingsrättens dom kan överklagas hos hovrätten. I vissa ärenden krävs tillstånd till fortsatt handläggning för att hovrätten ska ta upp ärendet för en fullskalig behandling.