Justitiekanslern i statsrådet har en grundlagstryggad självständig och oberoende ställning som övervakare av lagligheten. Justitiekanslern övervakar att statsrådets och myndigheternas verksamhet samt annan offentlig verksamhet är laglig. Justitiekanslern utnämns av republikens president.

Justitiekanslern har rätt att av myndigheterna få de uppgifter och utredningar som han eller hon behöver. Utredningar görs bl.a. med anledning av medborgarnas klagomål till justitiekanslern. Justitiekanslern kan ge en myndighet eller tjänsteman som har begått ett fel en anmärkning eller för framtiden ge myndigheten eller tjänstemannen en anvisning om det korrekta förfarandet. I de allvarligaste fallen kan justitiekanslern bestämma att åtal skall väckas. Förutom myndigheterna övervakar justitiekanslern också advokaternas verksamhet.

En justitieombudsman, som riksdagen utser, övervakar förvaltningsapparaten på samma sätt som justitiekanslern. De högsta laglighetövervakarnas uppgifter skiljer sig i praktiken från varandra endast så, att det främst är justitiekanslern som övervakar lagligheten i statsrådet. Riksdagens justitieombudsman har dock hand om alla ärenden som gäller värnpliktiga och fångar. Om ett klagomål har gjorts till bägge laglighetsövervakarna, undersöker bara den ena av dem klagomålet.

Laglighetsövervakarna kan inte med anledning av ett klagomål ändra ett beslut som en annan myndighet har fattat eller besluta att skadestånd skall betalas. Ändring kan inte sökas i ett beslut som fattats av justitiekanslern och justitieombudsmannen.

Förutom justitiekanslern och justitieombudsmannen finns det vissa laglighetsövervakare och övervakare av förmåner, som övervakar att lagen iakttas på vissa specialområden. Sådana myndigheter är konsumentombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, dataombudsmannen och minoritetsombudsmannen samt konkursombudsmannen.

Uppdaterad 15.9.2005