Lagförslag och betänkanden

I 31 § i språklagen föreskrivs om språket i lagförslag och betänkanden enligt följande:

Lag- och andra författningsförslag som ingår i betänkanden ska alltid publiceras på båda språken.

Betänkandena avfattas enligt huvudregeln på finska. De ska alltid innehålla ett sammandrag på svenska. Betänkanden kan i vissa fall avfattas i sin helhet både på finska och på svenska. Till exempel när förslaget gäller medborgarnas grundläggande rättigheter kan det vara ändamålsenligt att publicera betänkandet på båda språken. Beslutet om detta fattas av det behöriga ministeriet. Betänkandet avfattas enbart på svenska om lagförslaget har betydelse främst för den svenskspråkiga befolkningen eller för landskapet Åland. Då ska det i betänkandet ingå ett sammandrag på finska.

Sammandraget är inte enbart ett tekniskt presentationsblad, utan det ska på ett tillräckligt sätt beskriva propositionen och dess innehåll samt förslagen som ingår i den. Sammandraget gäller propositionens innehåll och ska avfattas av beredaren. Sammandraget kan utnyttjas till exempel som pressmeddelande eller på ministeriets webbplats.

Utlåtanden och begäran om utlåtande

Begäran om utlåtande ska avfattas på mottagarens språk eller både på finska och svenska. I praktiken lönar det sig att använda finska och svenska i samma brev, eftersom begäran i detta fall alltid är på mottagarens språk. Det är aldrig fel att använda båda språken. Remissinstansen får ge sitt utlåtande på sitt språk och en tvåspråkig myndighet med vilketdera språket som helst.

Lagstiftningen

Lagarna stiftas och publiceras på finska och svenska (79 § 4 mom. i grundlagen). Samma gäller förordningar och myndigheternas rättsnormer (30 § i språklagen). Detta betyder att lagar, förordningar och myndigheternas rättsnormer utfärdas samtidigt på båda språken och att båda språkversionerna är originalversioner.

Föredragandens ansvar omfattar både den finsk- och den svenskspråkiga propositionen och lagtexten. Därför ska föredraganden jämföra språkversionerna för att säkerställa att de motsvarar varandra och att det inte har skett t.ex. ändringar i momentindelningen vid översättningen. Ett sätt att jämföra och granska språkversionerna är att läsa texterna högt tillsammans med en kollega.

Föredraganden ska se till att översättaren har allt väsentligt material som hänför sig till förslaget till sitt förfogande. Sådant kan vara till exempel lagar som publicerats i Sverige eller betänkandetexten, som kan underlätta och försnabba översättarens arbete.

Mer om detta
Handboken Svenskt lagspråk i Finland (SLAF)

Frågor som gäller svenska lagtermer kan skickas till Statsrådets svenska språknämnd, e-postadress: spraknamnden@vnk.fi