Sammandrag av kapitel sex i Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009.

Enligt statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009 har språkinlärningen minskat i skolorna under de senaste åren. Nedgången gäller framför allt svenskan. Motivationen att lära sig svenska verkar som helhet ha minskat i både grundskola och gymnasium. Detta är ett problem bland annat med tanke på högskoleutbildning där också språkstudier eller avklarat språkprov i finska och svenska alltid ingår. Dessutom är kunskaper både finska och svenska en förutsättning för många statliga och kommunala tjänster.

Över 80 procent av de svenskspråkiga eleverna börjar läsa finska i klass tre i grundskolan. De flesta av de finskspråkiga eleverna börjar läsa svenska först i sjunde klass när svenskan och finskan blir obligatorisk. Exempelvis i klass sex läser bara knappt 10 procent av de finskspråkiga svenska. Intresset för studier i svenska har visserligen minskat bland eleverna men situationen påverkas också av att allt färre kommuner numera ordnar undervisning i svenska före klass sju.

Även i gymnasiet verkar intresset för att lära sig svenska svalt eftersom antalet finskspråkiga som skriver svenska i studentexamen sjunker, trots att alla läser svenska i gymnasiet. Av de svenskspråkiga gymnasisterna skriver största delen finska i studentexamen. Inom den yrkesinriktade utbildningen är språkundervisningen ytterst knapp och språkstudier är inte särskilt uppskattade. Finskspråkiga studerande vid yrkesskolor har därför ofta mycket svaga kunskaper i svenska.

Bristfälliga språkstudier i svenska inom både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen påverkar också språkprogrammen i högskolorna. I stället för att utveckla studerandes yrkesvokabulär är högskolorna ofta tvungna att under språkkurserna reparera brister i kunskaperna från den grundläggande utbildningen. Undervisningsministeriet uppger att minst en fjärdedel av de studerande som antogs till universiteten år 2008 har för svaga kunskaper i svenska med tanke på de språkkunskapskrav som ställs vid universiteten. Språkkunskapskraven kommer ofta som en överraskning för studerande, vilket tyder på att betydelsen av studier och kunskaper i både finska och svenska inte uppmärksammas inom undervisningen i ett tillräckligt tidigt skede.

Otillräckliga språkstudier i svenska på alla inlärningsnivåer håller på att leda till att förutsättningarna att genomföra språklagstiftningen vilar på allt färre språkkunnigas axlar. Undervisningen i nationalspråken och hur räcker till kommer att granskas mera ingående i Utbildningsstyrelsens utredning, som är under beredning.

Läs mera om inlärning av nationalspråken i kapitel sex i statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen.