| Information om verksamheten | Textversion |
År 2002 publicerade justitieministeriet för första gången en rättspolitisk strategi, som innehåller de viktigaste riktlinjerna och utvecklingsutsikterna för den kommande tioårsperioden. Strategin framhäver vikten av att förebygga problem och brott samt av klara lagar och god förvaltning.
Rättspolitiken skall huvudsakligen inriktas på att förbättra tillgången till rättsskydd, att förebygga brott och minska återfallsbrottsligheten samt att förbättra brottsoffrens ställning.
Ministeriets mål är att flytta tyngdpunkten i rättskipningen till tingsrätterna och förvaltningsdomstolarna. Smidigheten hos rättegångsförfarandena utvecklas och man försöker förkorta behandlingstiderna. Även alternativa tvistlösningsmetoder utvecklas.
Målet är att lagarna skall vara klarare än nu, att de skall stiftas med större urskillning och vara mer lättillgängliga. Man strävar efter att utveckla koordineringen av regeringens författningsberedning och bedömningen av författningarnas verkningar.
Justitieministeriet vill främja samarbetet för att utveckla en fungerande demokrati. Samtidigt utvecklas t.ex. valsystemets funktion, och man försöker på olika sätt öka valdeltagandet.
Att tillgodose medborgarnas rättigheter inom Europeiska unionen är ett av justitieministeriets mål. Det är bl.a. viktigt att utveckla praktiska samarbetsformer för kampen mot internationell brottslighet. Ministeriet vill också effektivera det rättsliga samarbetet med Ryssland.
Inom justitieministeriets förvaltningsområde finns sammanlagt cirka 10 000 anställda. Av dem arbetar sammanlagt cirka 6 500 hos domstolarna, åklagarämbetena, rättshjälpsbyråerna och exekutionsverken. Inom fångvården och kriminalvården arbetar över 3 000 personer. Vid justitieministeriet finns ungefär 270 anställda.
Av de anställda inom förvaltningsområdet är 42 % män och 58 % kvinnor. Av dem som sköter domaruppgifter är cirka 40 % kvinnor, av åklagarna cirka 38 %.
Justitieministeriets förvaltningsområdes andel av statens utgifter är knappt 2 % (2008 cirka 748 miljoner euro). Andelen av de statsanställda är circa 8 %.
Inom rättshjälpen sköter de privata rättegångsombuden varje år cirka 32 000 ärenden och rättshjälpsbyråerna cirka 52 000 ärenden. I samtliga fall är det rättshjälpsbyråerna som beslutar om rättshjälp lämnas. På grundval av en utredning om klientens ekonomiska ställning ges rättshjälpen utan ersättning eller mot partiell ersättning. Största delen av ärendena sköts utan ersättning.
Oftast beviljas rättshjälp i brottsärenden. Den näststörsta kategorin är familje- och arvsrättsliga ärenden. Alla ärenden som sköts av privata jurister och ungefär en fjärdedel av rättshjälpsbyråernas ärenden är rättegångsärenden. När det gäller rättshjälpsbyråernas ärenden räcker det med juridiska råd i en tredjedel av fallen, medan andra resulterar i att en handling upprättas eller att de behandlas av en förvaltningsmyndighet för behandling.
Rättshjälpsbyråerna tillhandahåller också rättshjälpsinfo per telefon. År 2007 fick rättshjälpsinfon ta emot sammanlagt ungefär 13 000 samtal.
De lokala åklagarna avgör ungefär 80 000 ärenden om året. Cirka 25 000 personer berörs varje år av beslut om åtalseftergift. I över hälften av fallen beror avgörandet på att det saknas bevis på det misstänkta brottet. Åtal behöver inte heller väckas om t.ex. gärningen är ringa, gärningsmannen ung eller straffet oskäligt.
Åtalsprövningen i brott av samhällelig betydelse sker hos Riksåklagarämbetet. Varje år avgörs 20–30 sådana brottmål och av dem leder ungefär hälften till att åtal väcks.
Vid tingsrätternas sammanträden avgörs varje år cirka 75 000 mål och ärenden. Av dessa är nästan 90 % brottmål och ungefär 10 % tvistemål. Nästan hälften av brottmålen gäller grovt rattfylleri, rattfylleri, körning under påverkan av rusmedel och andra trafikbrott. Såväl misshandels- som stöldbrotten utgör ungefär en tiondel.
I oktober 2006 togs ett nytt skriftligt rättegångsförfarande i brottmål i bruk vid tingsrätterna. År 2007 avgjordes nästan 19 000 brottmål i skriftligt förfarande. Detta betyder att tingsrätterna avgjorde 30 % av brottmålen i skriftligt förfarande.
Till det låga antalet tvistemål som avgörs vid rättens sammanträden bidrar det faktum att en betydande del av dem slutar i förlikning redan under beredningen. Till sammanträdesbehandling går bara något över hälften av de mål som anhängiggjorts med en utförlig stämningsansökan. Vanligast bland dem är tvister som baserar sig på skadeståndslagen.
Den till antalet största kategorin av ärenden som behandlas i tingsrätterna är lagfarter och intecknings- och andra fastighetsärenden samt ostridiga fordringar som avgörs genom tredskodom. Skilsmässo- och insolvensärenden behandlas som ansökningsärenden.
Hovrätterna avgör varje år cirka 12 000 mål och ärenden. Av dem är drygt två tredjedelar brottmål och en fjärdedel tvistemål. Av de brottmål som hovrätterna behandlar är misshandel, grovt rattfylleri och stöld de vanligaste. Hovrätterna ändrar motiveringen eller slutresultatet i tingsrätternas beslut i ungefär 27 % av besvärsfallen.
Varje år avgör högsta domstolen cirka 3 000 ansökningar om besvärstillstånd. Besvärstillstånd beviljas i knappt 10 % av fallen. Varje år meddelar högsta domstolen cirka 100 prejudikat som styr den övriga rättskipningen.
Under de senaste åren har besvärstillstånd sökts i nästan lika många tvistemål (35 % år 2007) som brottmål (42 % år 2007). De vanligaste tvistemålen är utsökningsbesvär och tvister som baserar sig på skadeståndslagen. De vanligaste brottmålen gäller misshandel och grovt narkotikabrott.
Förvaltningsdomstolarna avgör varje år över 20 000 ärenden. Till de största ärendekategorierna hör social- och hälsövårdsärendenärenden, skatteärenden och utlänningsärenden samt byggnads- och miljöärenden. Ungefär en fjärdedel av förvaltningsdomstolarnas avgöranden leder till att det beslut som överklagats ändras eller att beslutet upphävs och återförvisas till den myndighet som fattat beslutet.
Högsta förvaltningsdomstolen behandlar cirka 4 000 ärenden om året. I över hälften av dem meddelas avgöranden med anledning av egentliga besvär. För vissa ärendekategorier måste man först begära besvärstillstånd. Cirka 15 % av ansökningarna leder till att tillstånd beviljas. Nästan en tredjedel av de ärenden som behandlas varje år är avslag på ansökningar om besvärstillstånd.
Till de största ärendekategorierna hör social- och hälsövårdsärendenärenden, beskattning, byggande och planläggning samt miljöärenden. När det gäller de besvär som högsta förvaltningsdomstolen behandlar ändras det tidigare beslutet i knappt 10 % av fallen varje år.
Inom utsökningen behandlas varje år ca 2,6 miljoner ärenden och inalles cirka 3 miljarder euro är föremål för indrivning. Till borgenärerna redovisas varje år nästan 700 miljoner euro. De senaste åren har antalet gäldenärer inom utsökningen varit i medeltal 250 000.
Antalet fångar ökade med över 40 % från 1999 till 2005. År 2005 fick man antalet fångar att börja minska. År 2007 var det dagliga medeltalet fångar 3 551, medan siffran 2005 var 3 888. Huvudorsakerna till minskningen av antalet fångar är de lagändringar som gäller förvandlingsstraff för böter och de nya bestämmelserna om villkorlig frigivning från 2006. Ungefär 25 % av fångarna avtjänar sitt straff i öppna anstalter.
Årligen avtjänar ungefär 4 000 av dem som dömts till fängelsestraff sitt straff i form av samhällstjänst. Några tiotal ungdomsstraff döms ut.
Kriminalvårdsväsendet har varje dag cirka 4 500 klienter. Av dem som frigivits villkorligt från fängelset ställs en fjärdedel och av de ungdomar som blivit villkorligt dömda en tredjedel under Kriminalvårdsväsendets övervakning.
Uppdaterad 19.5.2008