Alla som har rösträtt får kandidera i riksdagsval. Undantag från denna regel är presidenten, vissa höga tjänstemän inom rättsväsendet och personer som innehar militära tjänster.

Vid riksdagsval väljs 200 riksdagsledamöter bland de kandidater som partierna och väljargrupperna har ställt upp.

Riksdagsledamöterna väljs för fyra år åt gången och riksdagen sitter vanligen fram till nästa riksdagsval. På initiativ av statsministern kan presidenten efter att ha hört riksdagsgrupperna bestämma att riksdagsval ska förrättas tidigare. Det är sällan riksdagens mandattid är kortare än fyra år. Senast detta inträffade var 1975.

Riksdagsledamöterna måste följa grundlagen. De är inte bundna av några andra bestämmelser. Ingen får hindra riksdagsledamöterna att utföra sitt arbete, och i riksdagen har de rätt att yttra sig om alla frågor som behandlas. Om en riksdagsledamot bryter mot lagen straffas han eller hon på samma sätt som alla andra.