Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Nya lagar stiftas och gamla lagar ändras utifrån propositioner från regeringen eller motioner från riksdagsledamöterna. Riksdagen för först en remissdebatt i plenum och sedan skickas lagförslaget eller motionen till ett utskott för beredning. Utskottet behandlar ärendet ingående och hör sakkunniga.

När utskottet är klart med sitt betänkande kommer lagförslaget tillbaka till riksdagens plenum, där det tas upp till första behandlingen. Först förs en allmän debatt. Under den kan riksdagen remittera förslaget till stora utskottet. Sedan är det dags för en detaljerad behandling, då riksdagen beslutar om innehållet i lagförslaget. Vid den andra behandlingen antar eller förkastar riksdagen förslaget. En antagen lag går vidare till presidenten för stadfästelse. Om presidenten inte stadfäster lagen inom tre månader kommer den tillbaka till riksdagen. Ifall riksdagen alltjämt håller fast vid sin ståndpunkt träder lagen i kraft också utan att presidenten stadfäst den.

När grundlagen ska ändras är beslutsgången densamma, men andra behandlingen avslutas med att riksdagen beslutar låta ändringsförslaget vila över nästa riksdagsval. När den nya riksdagen röstar om förslaget måste två tredjedelar av riksdagsledamöterna ställa sig bakom det. Grundlagen kan också ändras utan att ändringsförslaget lämnas vilande, om ändringen förklaras brådskande med fem sjättedels majoritet.

Presidenten, statsrådet och ministerierna har rätt att utfärda förordningar med stöd av lagar som riksdagen stiftar.