Ingående av äktenskapTextversion
Äktenskap ingås genom antingen kyrklig eller borgerlig vigsel. Före vigseln måste alltid en prövning av hinder mot äktenskap ske. Med hjälp av prövningen vill man försäkra sig om att det tillämnade äktenskapet är tillåtet enligt lag.

Vem kan ingå äktenskap

Äktenskap kan ingås av var och en

  • som fyllt 18 år
  • som inte är gift eller part i ett registrerat partnerskap.

Den som är under 18 år kan dock ingå äktenskap med justitieministeriets tillstånd.

...och med vem?

Äktenskap är inte tillåtet mellan nära släktningar. I enlighet med detta är äktenskap förbjudet

  • mellan barn och föräldrar samt mellan syskon och halvsyskon
  • då den ena av dem som ämnar ingå äktenskap är avkomling till den andras bror eller syster (t.ex. morbror och systerdotter)
  • mellan adoptivbarn och adoptivförälder.

I de två sistnämnda fallen är äktenskap dock tillåtet med justitieministeriets tillstånd.

Prövning av hinder mot äktenskap

Före vigseln skall de som ämnar ingå äktenskap tillsammans begära hindersprövning. Begäran skall riktas till magistraten. Hindersprövning kan också ske hos den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i det ortodoxa kyrkosamfundet där de förlovade eller den ena av dem är medlem.

När de som ämnar ingå äktenskap begär hindersprövning skall de underteckna en försäkran om att det inte finns något hinder för det tillämnade äktenskapet.

Intyg om prövningen av hinder mot äktenskapet

Då den som prövar hinder mot äktenskapet har konstaterat att det inte finns något hinder mot det tillämnade äktenskapet, skall han ge ett intyg om detta till dem som ämnar ingå äktenskap. Intyget får utfärdas tidigast den sjunde dagen från det hindersprövningen begärdes.

Intyget om hindersprövning är i kraft fyra månader. Efter denna tidsfrist kan vigsel förrättas först sedan hindren har prövats på nytt.

Förutsättningarna för kyrklig vigsel

Kyrklig vigsel kan förrättas

  • inom den evangelisk-lutherska kyrkan
  • inom det ortodoxa kyrkosamfundet
  • inom ett annat religionssamfund vars medlem har vigselrätt.

Kyrklig vigsel kan inte förrättas innan hindren mot äktenskap prövats och de som ämnar ingå äktenskap har fått intyg om detta. Utöver detta beror rätten att få kyrklig vigsel på varje religionssamfunds egna bestämmelser. Varje religionssamfund bestämmer själv om dessa övriga villkor för kyrklig vigsel.

Förutsättningarna för borgerlig vigsel

Borgerlig vigsel kan alltid förrättas då hindren mot äktenskap prövats och de som ämnar ingå äktenskap fått intyg om detta.

Vem viger till äktenskap?

Enligt äktenskapslagen får kyrklig vigsel förrättas

  • av en präst inom den evangelisk-lutherska kyrkan
  • av en präst inom det ortodoxa kyrkosamfundet
  • inom registrerade religionssamfund den som har vigselrätt.

Skyldig att förrätta borgerlig vigsel är

  • lagman, tingsdomare och tingsfiskal
  • tingsrättsnotarie som har förordnats att förrätta vigsel
  • chefen för en magistrat, häradsskrivare och notarius publicus i en magistrat

Val av släktnamn före vigseln

De som ämnar ingå äktenskap kan enligt eget val antingen behålla var sitt släktnamn i äktenskapet eller anta ett gemensamt släktnamn. Om de väljer ett gemensamt släktnamn, kan den vars släktnamn kommer att ändras dessutom besluta att han eller hon kommer att använda sitt tidigare släktnamn framför det gemensamma släktnamnet. Om gemensamt släktnamn valts, skall vigselförrättaren informeras om detta före vigseln.

Ytterligare uppgifter om makars och barns släktnamn fås från magistraterna eller den församlig till vilken den ena eller båda förlovade hör.