Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1067/2009 rd undertecknat av riksdagsledamot Ilkka Kantola /sd:

Vad tänker regeringen göra för att trygga Åbo hovrätts unikt långa erfarenhet och höga kompetens samt att domstolen kan fortsätta sin verksamhet i Åbo också efter reformen av hovrättsnätverket?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Tingsrättsreformen som beretts länge trädde i kraft vid ingången av 2010. Till följd av reformen överfördes ärenden som gäller inskrivning av fastigheter samt personalen som sköter dessa i enlighet med regeringsprogrammet till Lantmäteriverket och antalet tingsrätter minskades från 51 till 27. Syftet med reformen var att skapa bättre förutsättningar för tingsrätterna att sköta sin grundläggande uppgift och utveckla sin verksamhet med hänsyn till ändringarna i antalet och arten av inkommande ärenden och verkningarna av genomförda reformer i rättegångsförfarandena.

I slutet av 1970-talet inrättades två nya hovrätter, dvs. Kouvola och Rovaniemi hovrätter. Orsaken till detta var anhopningen av ärendena och att domstolsväsendet också för övrigt höll på att reformeras kraftigt.

Rättegångsförfarandena i anslutning till brott- och tvistemål har förnyats stegvis sedan 1990-talet. Först förnyades rättegångsförfarandena vid tvistemål och senare också brottsprocessen. Vid brottmål har man infört ett skriftligt förfarande. Dessutom har hovrättsprocessen förnyats. Riksdagen håller som bäst på att behandla regeringens proposition med förslag till ett system med tillstånd till fortsatt handläggning som syftar till lätta upp hovrättsprocessen och göra den snabbare.

Hovrätterna är mycket olika när det gäller befolkningsunderlag, personal och antalet inkommande ärenden. Helsingfors hovrätt, som är den största hovrätten, har ca 170 anställda och tar emot ca 3750 ärenden. Däremot har Rovaniemi hovrätt ca 48 anställda och tar emot drygt 1100 ärenden per år. Skillnaderna i behandlingstiderna mellan hovrätterna har under de senaste åren minskat. År 2009 var skillnaden ca fyra månader medan den år 2005 var ca sex månader. Målet är att skillnaden under år 2010 minskas till tre månader. År 2009 var antalet inkommande ärenden över tusen ärenden mindre jämfört med år 2005.

På grund av ovan beskrivna ändringar i rättegångsförfarandena, antalet ärenden och strukturerna samt utvecklingsperspektiven för de offentliga finanserna är det nödvändigt att omvärdera verksamhetsstrukturerna för att trygga effektiv verksamhet på en längre sikt. En av de största utmaningarna är att trygga domstolarnas verksamhetsförmåga så att de strukturella arrangemangen på bästa möjliga sätt kan anpassas till de finansiella aspekterna. Detta gäller såväl de allmänna domstolarna som förvaltningsdomstolarna.

På initiativ av högsta domstolen har Statens ekonomiska forskningscentral gjort en undersökning för att utreda effektiviteten av hovrätternas verksamhet samt deras regionala struktur. Effektiviteten utvärderades på basis av behandlingstiderna med hänsyn till ärendenas art samt resurserna och anhopningen av ärendena. Enligt undersökningen finns det skillnader mellan hovrätterna när det gäller effektivitet. Enligt resultaten har hovrätternas effektivitet dessutom avtagit under åren 2004-2008. Den regionala strukturen bedömdes med avseende på hovrätternas optimala antal och belägenhet utgående från det nuvarande befolkningsantalet samt prognosen för befolkningsantalet år 2040 inom olika områden och genom att beräkna enligt befolkningsantalet vägda avstånd mellan olika hovrättsorter.

Enligt reglemente för statsrådet hör domstolsväsendet till justitieministeriets ansvarsområde. Bestämmelser om hovrätterna finns i hovrättslagen och om hovrätternas domkretsar föreskrivs genom förordning av statsrådet. Alla ovan nämnda författningar bereds och föredras av justitieministeriet.

Justitieministeriet har för avsikt att under år 2010 starta ett projekt för att utreda hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas strukturer. Projektet syftar till att på ett omfattande sätt utreda antalet och belägenheten av nämnda domstolar samt fördelarna och nackdelarna av eventuella reformer. Undersökningen som Statens ekonomiska forskningscentral nyss publicerat kommer att användas som källmaterial i detta projekt och de slutsatser som dragits på grundval av den kan bedömas i projektet. Hovrätternas belägenhet och antal måste bedömas ur flera olika synvinklar. Vid bedömningen måste bl.a. ekonomiska, historiska, regionala och språkliga aspekter samt i synnerhet tryggandet av rättsskyddet beaktas. Dessutom ska belägenheten av den högsta juridiska utbildningen och forskningen beaktas.

Eftersom justitieministeriet inte ännu har inlett projektet för att förnya hovrätternas struktur är det för tidigt att ta ställning till antalet hovrätter eller deras belägenhet. Det är således bäst att först starta projektet, vänta på dess förslag och först efter detta vid ministeriet och inom regeringen dra riktlinjer för vidare åtgärder.

Helsingfors den 8 januari 2010

Justitieminister Tuija Brax