Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 757/2009 rd undertecknat av riksdagsledamot Merikukka Forsius /saml:

Vad tänker regeringen göra för att namnet på en avliden kandidat i fortsättningen avförs ur sammanställningen av kandidatlistorna utan att kandidatnumren ändras?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Enligt vallagen (714/1998) ska den myndighet som behandlar kandidatansökningarna göra upp en sammanställning av kandidatlistorna (vid presidentval en kandidatförteckning) över alla godkända kandidater i valet. För varje kandidat antecknas i sammanställningen nummer, namn och titel, yrke eller syssla som anges med högst två uttryck samt vid andra val än kommunalval hemkommun. Beträffande dödsfall har det föreskrivits att ett partis, en valmansförenings eller en gemensam listas valombud är skyldig att utan dröjsmål underrätta den myndighet som behandlar kandidatansökningarna om en kandidats död. En avliden kandidat tas inte upp i sammanställningen av kandidatlistorna, om myndigheten som uppgör sammanställningen har underrättats om kandidatens död innan sammanställningen vid sammanträdet som hålls de 31 dagen före valdagen görs upp. Om en kandidat dör efter att hans eller hennes namn har upptagits i sammanställningen av kandidatlistorna kan dennes uppgifter inte längre avföras ur sammanställningen. Om en död kandidat får röster kan dessa inte räknas kandidaten till godo, men rösterna tillfaller dock valförbundet, partiet eller den gemensamma listan. Denna bestämmelse syftar till att säkerställa att valresultatet inte förvrids och att proportionaliteten mellan olika grupper också i dessa fall genomförs. Ett undantag utgörs dock av presidentval. Enligt 143 § i vallagen ska val av president avbrytas och valet förrättas på nytt om en kandidat som ställts upp i föreskriven ordning får bestående förhinder eller avlider innan valförrättningen har avslutats.

Den i vallagen ställda tidsfristen för uppgörandet av sammanställningen av kandidatlistorna beror på praktiska skäl. Förhandsröstningen i hemlandet och utomlands inleds den 11 dagen före valdagen. Före detta ska sammanställningarna av kandidatlistorna tryckas och korrekta uppgifter om kandidaterna samt deras kandidatnummer ställas till de valmyndigheter som har hand om förhandsröstningen.

I vallagen ingår detaljerade bestämmelser om distributionen av sammanställningen av kandidatlistorna. Vid riksdagsval och Europaparlamentsval ska valkretsnämnden se till att ett nödvändigt antal sammanställningar av kandidatlistorna sänds till de kommunala centralvalnämnder i valkretsen för vidare utdelning till valnämnderna, valbestyrelserna och valförrättarna samt kommunstyrelserna i de kommuner som hör till valkretsen och till övriga valkretsnämnder för vidare utdelning till dessa valkretsars kommunala valmyndigheter. Dessutom ska sammanställningar sändas till valombuden för de instanser som har ställt upp kandidater i valkretsen samt justitieministeriet och utrikesministeriet för att utdelas till valförrättarna vid förhandsröstningsställena utomlands. Sammanställningarna ska också hållas tillgängliga för allmänheten. Vid kommunalval ska den kommunala centralvalnämnden bringa sammanställningen av kandidatlistorna för kommunalval till de röstberättigades kännedom så som kommunala tillkännagivanden delges samt dessutom genom tillkännagivande som anslås i centralvalnämndens möteslokal. Ett tillräckligt antal sammanställningar ska i god tid före valet sändas till kommunstyrelsen, valnämnderna, valbestyrelserna och valförrättarna vid de allmänna förhandsröstningsställena inom kommunen samt till valombuden för de instanser som ställt upp kandidater. Sammanställningarna ska också hållas tillgängliga för kommunens invånare. Denna distribution och informationsverksamhet är så omfattande och sker i en så brådskande takt att det skulle vara omöjligt att i ett sent skede trycka en korrigerad version av sammanställningen utan att äventyra valförrättningens riktighet. De instanser som ställer upp kandidater kan dock i sina valkampanjer på ett mer flexibelt sätt än valmyndigheterna beakta möjliga dödsfall.

Vid ordinarie val är det mycket sällsynt att en kandidat dör under den korta tiden mellan uppgörandet av sammanställningen av kandidatlistorna och valförrättningen. Om det med anledning av besvär bestäms att valet ska tas om används vid nyval enligt vallagen samma sammanställning av kandidatlistorna som vid de upphävda valen. I detta fall är tiden mellan uppgörandet av sammanställningen av kandidatlistorna och inledandet av röstningen betydligt längre än vid ordinarie val. Både besvärsförfarandet och ordnandet av valet tar tid. Valdagen för nyvalet är vid riksdagsval och Europaparlamentsval första söndagen sedan 50 dagar har förflutit från det att besvärsmyndighetens beslut har vunnit laga kraft. Vid kommunalval är valdagen den söndag som den kommunala centralvalnämnden bestämmer.

Att namnet på en anhörig eller vän har varit i sammanställningen av kandidatlistorna efter dennes död har förståeligt medfört obehag. Med tanke på dödsfall kan det vara skäl att överväga om det skulle vara möjligt att i lagstiftningen föreskriva om ett mer hänsynsfullt förfarande än det ovan beskrivna. Justitieministeriet utreder om det är möjligt att utveckla vallagstiftningen så att myndigheten som behandlar kandidatansökningarna vid nyval vid en lagstadgad tidpunkt kontrollerar kandidatuppgifterna på nytt och vid behov avför uppgifterna för en avliden kandidat ur sammanställningen av kandidatlistorna utan att ändra kandidatnumreringen eller om det är möjligt att till exempel skynda på tidsplanen för nyval vid kommunalval för att undvika situationer som beskrivs i spörsmålet. Ett alternativ skulle vara att ange valdagen för nyval vid kommunalval i lag på samma sätt som för nyval vid statliga val. Det finns också skäl att utreda om det är möjligt att i ett senare skede än för närvarande avföra kandidatens namn och andra uppgifter ur sammanställningen av kandidatlistorna utan att äventyra valets laglighet.

Helsingfors den 12 oktober 2009

Justitieminister Tuija Brax