Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 559/2009 rd undertecknat av riksdagsledamot Markku Laukkanen /cent:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att öka valdeltagandet vid Europaparlamentsval och antalet röstningsställen och anser regeringen det vara nödvändigt att begränsa publiceringen av opinionsundersökningar gällande vissa personer inför valet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Europaparlamentsval har förrättats i Finland fyra gånger. Valdeltagandet har varje gång varit lågt, 60.3 % år 1996, 31.4 % år 1999, 41.1 % år 2004 och 40.3 % år 2009. Också med tanke på hela Europeiska unionen har det genomsnittliga valdeltagandet vid Europaparlamentsval varit lågt. Det genomsnittliga valdeltagandet år 1994 i EU:s 12 medlemsstater var 56.7 %, år 1999 i 15 medlemsstater 49.5 %, år 2004 i 25 medlemsstater 45.5 % och år 2009 i 27 medlemsstater 43.1 %.

Valdeltagandet har i Europa i allmänt sjunkit även i andra än Europaparlamentsval. I det demokratipolitiska dokument som justitieministeriet för tillfället bereder behandlas faktorer som påverkar valdeltagandet och medborgaraktiviteten ur ett brett perspektiv. Samtidigt utvärderas möjligheterna att stärka valdeltagandet. I beredningen har man uppskattat att det inte finns några enstaka lösningar som skulle höja valdeltagandet, utan att det snarast krävs långsiktiga åtgärder och ett bredbasigt samarbete, där olika myndigheter, föreningar och skolorna har en roll. Speciellt viktiga är de upplevelser om påverkan som man som ung får och en demokratifostran som stärker ett aktivt medborgarskap. Enligt forskningsresultaten förblir avstående från att rösta som ung ofta ett permanent beteende.

Att utveckla valsystemet och förbättra transparensen i valfinansieringen är även viktiga åtgärder med tanke på valdeltagandet. Man kan även försöka påverka valdeltagandet genom informationskampanjer och genom att se till att trygga mångsidiga röstningsmöjligheter inom kommunerna.

Enligt vallagen (714/1998) bestämmer kommunerna själva både de allmänna förhandsröstningsställena och röstningsställena på valdagen i kommunen. Enligt 14 § 3 mom. grundlagen är kommunen skyldig att se till att väljarna har tillräckliga möjligheter att rösta vid förhandsröstningen eller på valdagen i kommunen. Vallagen syftar till att ge kommunerna flexibla möjligheter att planera förhandsröstningen och röstningen på valdagen så att de tillsammans bildar en ändamålsenlig helhet. Det anses att kommunen bäst själv kan bedöma hur många förhandsröstningsställen det behövs i kommunen, var i kommunen de bör ligga och hur många förhandsröstningsdagar det behövs i olika delar av kommunen med beaktande av potentiella förhandsväljare i de olika delarna. Det viktigaste är att kommunen överväger vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att ordna tillräckliga möjligheter att rösta för väljarna.

Justitieministeriet har skilt för varje val gett anvisningar till kommunerna och enligt dessa ska det i kommunen finnas tillräckligt många förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen i förhållande till antalet röstberättigade invånare och röstningen ska ordnas på en plats som väljarna gärna kommer till och som är lätt att hitta. Antalet förhandsröstningsställen har också ökat i de senaste valen. Samtidigt har dock antalet röstningsställen på valdagen minskat. Justitieministeriet kommer i fortsättningen att uppmuntra kommunerna att placera förhandsröstningsställena och röstningsställena på valdagen å ena sidan så att röstningsmöjligheterna för dem som bor avsides i kommunen kan tryggas, men å andra sidan även i platser som väljarna också annars besöker.
Enligt 188 § vallagen betalar justitieministeriet vid andra val än kommunalval som engångsersättning till kommunen ett belopp som ministeriet fastställer för varje kommuninvånare som har rösträtt i valet. Ersättningen är avsedd att täcka kommunernas valutgifter och minska den ekonomiska belastning som ordnande av val innebär för kommunerna. Vid Europaparlamentsvalet 2009 höjdes ersättningen till 1,9 euro per röstberättigad kommuninvånare, varvid totalutgiften för staten uppgår till nästan 7,9 miljoner euro.

Allmänna förhandsröstningsställen utomlands är de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet. Målet är att vid Europaparlamentsval är så många beskickningar som möjligt i Europa är öppna för röstning under alla fyra dagar under förhandsröstningsperioden (11 - 8 dagen före valdagen). Andra viktiga grunder vid beredningen av förordningen är beskickningarnas erfarenheter vid tidigare val samt beskickningarnas uppgifter och uppskattningar om antalet röstberättigade inom deras verksamhetsområde.

I västerländska demokratier finns i allmänhet inte lagstadgade begränsningar beträffande opinionsundersökningar eller vallokalsundersökningar. I vissa länder har man dock begränsat möjligheterna att publicera opinionsundersökningar och vallokalsundersökningar medan valen pågår eller under en på förhand fastställd tid före valen. Enligt den finska vallagstiftningen är det förbjudet att under förhandsröstningsperioden på ett förhandsröstningsställe eller på valdagen i en vallokal eller i deras omedelbara närhet hålla tal, anslå eller dela ut tryckta eller skrivna upprop eller att på något sätt överhuvudtaget utsätta eller försöka utsätta en röstandes valfrihet för påverkan. Förbudet i vallagen sträcker sig dock inte till andra opinionsundersökningar eller vallokalsundersökningar än de som hålls på förhandsröstningsstället eller i vallokalen eller i deras omedelbara närhet.
Rundradions persongallup har väckt livlig debatt om vilken betydelse galluparna som görs just innan valen har för röstandet och valresultatet. Frågan är problematisk och en bred diskussion om ämnet borde föras tillsammans med forskare i politik och yttrandefrihet. Även om det i samband med understödsmätningar och publiceringen av resultatet av dem kan förekomma negativa fenomen, skulle ett förbud mot dem eller mer omfattande begränsningar innebära inskränkning av medborgarnas yttrandefrihet, dvs. rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta, som tryggas i grundlagen. Vid justitieministeriet är inga sådana projekt aktuella. En möjlighet är att frågan om mediernas gallupundersökningar i samband med valen kan lösas genom mediernas självreglering.

Justitieministeriet söker under hösten sätt att utvärdera hur gallupundersökningar som görs omedelbart innan valen påverkar väljarbeteende och hurudana utredningar om saken som borde göras. Det är även skäl att begrunda dessa frågor i samband med att det demokratipolitiska dokumentet under hösten diskuteras i riksdagen och inom medborgarsamhället.

Helsingfors den 2 juli 2009

Justitieminister Tuija Brax