I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1011/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Liisa Jaakonsaari /sd:

Tänker regeringen vidta lagstiftningsåtgärder för att hindra att ovannämnda stillösa knep används för att samla röster på bekostnad av parlamentets demokratiska valprocess dvs. tänker justitieminister Brax ändra vallagstiftningen så att den som blir vald till ledamot av Europaparlamentet ska ta emot uppdraget och att det enbart av särskilt vägande skäl är möjligt att vägra ta emot uppdraget som man enligt valkampanjen strävat efter samt
vilket värde ska det enligt justitieministerns juridiska tolkning sättas på det att man utan godtagbara grunder förnekar det samtycke som uttrycks i kandidatansökan dvs. anser justitieministern att givandet av samtycke till att ställa upp som kandidat är en bindande åtgärd och anser ministern att kandidaten på grund av detta samtycke är skyldig att förfara på det sätt som skriftligen uttrycks i kandidatansökan?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
I artikel 4 i Europaparlamentets arbetsordning föreskrivs bland annat följande:
Mandatet börjar och slutar i enlighet med rättsakten (EU:s valrättsakt, 76/787/EKSG, EEG, Euratom) av den 20 september 1976. Det upphör också när en ledamot dör eller begär sitt entledigande. Alla ledamöter har kvar sina befattningar till dess parlamentets första sammanträde efter valet öppnas. En ledamot som begär sitt entledigande ska anmäla detta till ordföranden tillsammans med det datum från och med vilket avgången ska ta sin verkan, vilket inte får vara senare än tre månader efter anmälan. Anmälan ska ske i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller dennes ställföreträdare. Det ska undertecknas av denne och den berörde ledamoten samt omgående överlämnas till behörigt utskott, vilket ska ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att dokumentet mottagits.

Godkänner det behöriga utskottet avgången konstateras platsen vakant från och med det datum som den avgående ledamoten har angivit i det skriftliga protokollet. Däremot om det behöriga utskottet anser att begäran strider mot andan eller bokstaven i valrättsakten ska parlamentet underrättas härom, så att detta kan avgöra om mandatet ska förklaras vakant eller inte.

Enligt artikel 12 i EU:s valrättsakt ska Europaparlamentet pröva företrädarnas behörighet. I detta syfte ska Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit.

Enligt artikel 13 i valrättsakten blir en plats blir vakant när mandatet för en ledamot av Euro-paparlamentet upphör på grund av att han begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, eller på grund av att mandattiden löper ut. Om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i valrätts-akten, ska varje medlemsstat fastställa lämpliga förfaranden för hur en plats som blir vakant ska besättas under återstoden av mandatperioden (fem år). Om det fastställs i en medlemsstats lagstiftning när mandattiden för en ledamot av Europaparlamentet löper ut, ska dennes mandat upphöra i enlighet med bestämmelserna i respektive medlemsstats lagstiftning. De behöriga nationella myndigheterna ska underrätta Europaparlamentet om detta. Om en plats blir vakant på grund av att ledamoten begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, skall Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.

I ovannämnd EU-lagstiftning beaktas inte den möjligheten att en kandidat som blivit vald vid Europaparlamentsvalet inte alls tar emot uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Be-stämmelserna gäller enbart avgång från uppdraget. Lagstiftningen torde utgå från den allmänna principen att den som uppställts som kandidat och som väljarna genom val väljer till uppdraget tar emot uppdraget.

Enligt 172 § 1 mom. och 174 § 1 mom. i Finlands vallag (714/1998) ska till en kandidatansökan vid Europaparlamentsvalet fogas ett förslag till partiets kandidatlista samt ett av varje kandidat undertecknat och med kandidatens personbeteckning försett samtycke till att ställa upp som kandidat för det parti som nominerat honom eller henne och samtycke till att ta emot ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet samt en försäkran om att han eller hon inte vid samma val har samtyckt till att ställa upp som kandidat för något annat parti eller för någon valmansförening.

I juridisk litteratur har det ansetts att kandidatens samtycke inte kan återkallas efter att tids-fristen (den 40 dagen före valdagen före klockan 16) för inlämnandet av kandidatlistorna har löpt ut. Samtycket spelar således en viktig roll vid kandidatuppställningen. I den finska vallagstiftningen utgås det också i övrigt från den principen att de som väljs genom val tar emot det uppdrag som de har valts till och till vilket de har gett sitt samtycke.

I 28 § 1 mom. i grundlagen föreskrivs att uppdraget som riksdagsledamot avbryts för den tid en riksdagsledamot är ledamot av Europaparlamentet. Enligt 77 § i riksdagens arbetsordning ska en riksdagsledamot som har valts till ledamot av Europaparlamentet meddela talmannen om han eller hon ämnar handha sitt uppdrag som riksdagsledamot eller vara ledamot av Europaparlamentet. Efter Europaparlamensvalet ska meddelandet lämnas före parlamentets första sammanträde. Efter riksdagsvalet ska meddelandet lämnas senast klockan 12 den tredje dagen efter det hans eller hennes fullmakt som riksdagsledamot har granskats. Om den valde ämnar vara ledamot av Europaparlamentet avbryts uppdraget som riksdagsledamot när fullmakten för ersättaren har granskats.

Beslut som gäller början och slutet av mandatet för en ledamot av Europaparlamentet fattas inom Europaparlamentet och dessa beslut kan inte påverkas genom finsk lagstiftning. Riksdagen kan överväga precisering av 77 § i sin arbetsordning i detta avseende, om den anser detta vara befogat.

Helsingfors den 12 januari 2009

Justitieminister Tuija Brax