Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 24/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Esa Lahtela /sd m.fl.:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att öka öppenheten av valfinansieringen så att konsumentskyddet för väljaren förbättras och tänker regeringen precisera sin nuvarande linje om allmännyttigheten av en stödförening som grundats för att ordna valfinansiering för en enskild person?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Regeringen överlämnar i juni 2008 en proposition där det föreslås att lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering ändras så att vid kommunalval ska stödet anmälas särskilt om det uppgår till minst 1000 euro i stället för nuvarande 1700 euro och utgifterna för valkampanjen ska specificeras. Avsikten är att dessa ändringar ska träda i kraft redan före höstens kommunalval.

Justitieministeriet har dessutom tillsatt en kommission för att revidera lagstiftningen som gäller val- och partifinansieringen samt tillsynen över den. Detta projekt baserar sig på regeringsprogrammet för Vanhanens andra regering. Kommissionen har till uppgift att bedöma nuläget av politisk finansiering samt utarbeta förslag för att öka finansieringens öppenhet i vilka de rekommendationer som Europarådets organ mot korruption GRECO (Group of States against Corruption) gav Finland i december 2007 beaktas.

Kommissionen ska utreda nuläget i fråga om partiernas och valkandidaters finansiering och tillsynen över den samt utarbeta nödvändiga förslag för att öka finansieringens öppenhet i vilka Europarådets rekommendationer och synpunkter beaktas.

Tidsmässigt ska kommissionen indela sina uppgifter i två delar: förslagen som gäller innehållet i och inlämnandet av anmälan av kandidaters valfinansiering samt sanktioner ska beredas före den 31 december 2008 och förslagen som gäller andra uppgifter före den 30 september 2009.

Skattestyrelsen har den 27 september 2004 gett en anvisning om behandling av valbidrag och valutgifterna vid beskattningen. Enligt anvisningen kan tillgångar som förvaltas av en stödgrupp som grundats för att få kandidaten vald betraktas som ett för ett särskilt ändamål förbehållen förmögenhetskomplex och en stödgrupp som ett samfund vid beskattningen.

Stödgruppens mål är att få kandidaten vald till ett förtroendeuppdrag. Därför kan det anses att det egentliga syftet med stödgruppen är att påverka statliga angelägenheter.

Verksamheten av stödgruppen är således allmännyttig verksamhet. Vid beskattningen spelar det ingen roll hur bestående stödgruppens verksamhet är eller om kandidaten blir vald. Enligt skattestyrelsens anvisning kan valbidrag som betalats till en kandidats stödgrupp betraktas som skattefria gåvor.

Enligt de uppgifter som inhämtats från finansministeriet finns det ingen allmän definition av ett samfunds allmännyttighet i lagstiftningen. I fråga om inkomstbeskattningen finns bestämmelser om allmännyttiga samfund i inkomstskattelagen. Enligt 22 § 1 mom. i inkomstskattelagen är ett samfund allmännyttigt då det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse, dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier och det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Enligt 22 § 2 mom. i inkomstskattelagen kan som allmännyttiga samfund bland annat anses lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst.
Partiverksamhet är därmed enligt inskomstskattelagen allmännyttig verksamhet. Ju mindre persongrupp föreningens partiverksamhet gäller, desto noggrannare bör det ses till att medlen faktiskt används för detta ändamål. Att ett samfund kallas en stödförening avgör dock i och för sig inte samfundets skattemässiga status. Den skattemässiga statusen avgörs alltid utgående från kriterierna i 22 § i inkomstskattelagen enligt samfundets stadgor och den faktiska verksamheten.

Helsingfors den 9 juni 2008

Justitieminister Tuija Brax