I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 184 rd undertecknat av riksdagsledamot Katri Komi /cent:

Har ministeriet utrett möjligheten att ge en närståendevårdare rätt att utöva sin rösträtt i samband med att den vårbehövande röstar hemma och vad en sådan ändring skulle kosta och vilka andra grupper skulle kunna hjälpas på samma sätt genom att utvidga rätten att rösta hemma?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Enligt gällande vallag (714/1998) får en röstberättigad, vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller för-handsröstningsstället förhandsrösta hemma.

Den som har rätt att rösta hemma kan i vissa fall varaktigt vårdas hemma så att hans eller hen-nes biträde eller vårdare är en nära anhörig, t.ex. maken eller makan. Enligt gällande lagstiftning får biträdet eller närståendevårdaren inte rösta vid hemmaröstningen, om han eller hon kan ta sig till förhandsröstningsstället eller röstningsstället på valdagen för att rösta. I vissa fall kräver vården av den som har rätt att rösta hemma kontinuerlig närvaro av en vårdare. Detta innebär att om den vars rörelse- eller funktionsförmåga är begränsad och hans eller hennes vårdare bor tillsammans och vårdaren tar sig till ett röstningsställe för att rösta, måste vårdaren för den tid som röstningen tar ordna en tillfällig vårdare.

Justitieministeriet är medvetet om att ovan nämnda situationer förekommer till en viss grad.

I princip skulle problemet kunna lösas genom att ge vårdaren möjlighet att rösta vid hemma-röstningen samtidigt med den som egentligen har rätt att rösta hemma. I praktiken är det dock svårt att dra gränsen för vem eller vilka som ska få rösta vid hemmaröstningen samtidigt med den som egentligen har rätt att rösta hemma. Enligt 2 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) avses med närståendevårdare en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära och som ingått ett avtal om närståendevård. På detta sätt skulle det kunna vara möjligt att utvidga rätten att rösta hemma så att den omfattar närståendevårdare som har ingått ett avtal om närståendevård.

Det bör dock påpekas att utvidgandet av rätten att rösta hemma på detta sätt skulle orsaka extra arbete för valbestyrelserna som svarar för ordnandet av hemmaröstningar och därigenom tilläggskostnader för kommunerna.

Justitieministeriet utför en mer detaljerad utredning om frågor som gäller utvidgande av rätten att rösta hemma under år 2008.

Helsingfors den den 4 april 2008

Justitieminister Tuija Brax