Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1036/2006 rd undertecknat av riksdagsledamot Reijo Laitinen /sd:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att se till att riksdagsledamöter inte kan spekulera med dubbelmandat?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt 7.2 i Europeiska unionens valrättsakt (Akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet 76/787/EKSG, EEG, Euratom, senaste ändring 21.10.2002, 302D0772) är uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament. I praktiken betyder detta att en ledamot av Europaparlamentet som valts till ledamot av ett nationellt parlament inte längre kan sköta uppdraget som företrädare i Europaparlamentet.

Enligt 28 § 1mom. i Finlands grundlag avbryts uppdraget som riksdagsledamot för den tid en riksdagsledamot är ledamot av Europaparlamentet och uppdraget som riksdagsledamot sköts då i stället av ledamotens ersättare.

Enligt ovan nämnda bestämmelser är det således möjligt att en person är samtidigt ledamot av det nationella parlamentet och av Europaparlamentet, men det är dock inte möjligt att sköta båda uppdragen samtidigt. I bestämmelserna ingår inga begränsningar för i vilka val en person kan ställas upp som kandidat och bli vald. Den som blivit vald både till riksdagsledamot och till företrädare i Europaparlamentet måste alltid själv välja vilket uppdrag han eller hon sköter. Om en ledamot av Europaparlamentet tar emot uppdraget som riksdagsledamot upphör hans eller hennes mandat i Europaparlamentet, men om en riksdagsledamot tar emot uppdraget som ledamot av Europaparlamentet behåller han eller hon sitt mandat i riksdagen.

Riksdagsval förrättas vart fjärde år och Europaparlamentsval vart femte år. År 1999 förrättades både riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet samma år och nästa gång blir det så år 2019. Vid val tar väljarna ställning till vilket uppdrag de önskar att kandidaten skall sköta. Systemet är dock såtillvida oenhetligt, att vid riksdagsval kan väljarna i en viss valkrets välja in i riksdagen en kandidat, som väljarna i hela landet tidigare har valt in i Europaparlamentet. Och omvänt kan väljarna i hela landet vid Europaparlamentsval välja in i Europaparlamentet en kandidat, som väljarna i en viss valkrets tidigare har valt in i riksdagen. 

Alla riksdagsledamöter som ställts upp som kandidater i Europaparlamentsval och blivit valda har alltid tagit emot uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Däremot har vissa ledamöter av Europaparlamentet, som ställts upp som kandidater i riksdagsval och blivit valda, inte omedelbart tagit emot uppdraget som riksdagsledamot utan väntat tills deras mandat som ledamot av Europaparlamentet har upphört. Under tiden har uppdraget som riksdagsledamot skötts av ledamöternas ersättare. Det bör nämnas att en person, som varit ledamot av Europaparlamentet under åren 1995-2007, har tre gånger under sin mandatperiod blivit vald även till riksdagsledamot och uppdraget som riksdagsledamot har skötts av ledamotens ersättare i sammanlagt åtta år.

Justitieministeriet anser att situationen i synnerhet ur väljarnas synvinkel inte kan betraktas som tillfredsställande. Frågan kan dock inte lösas genom att begränsa rätten för dem som valts till riksdagsledamöter eller ledamöter av Europaparlamentet att själv avgöra i vilka val och till vilka organ de ställer upp som kandidater. Däremot bör det övervägas om det är skäl att även i den finska lagstiftningen föreskriva att uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte är förenligt med uppdraget som riksdagsledamot, varvid en riksdagsledamot skulle förlora sitt mandat i riksdagen om han eller hon tar emot uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. Detta skulle dock förutsätta ett omfattande politiskt samförstånd och ur lagstiftningsteknisk synvinkel ändring av grundlagen.

I regeringsprogrammet för Vanhasens andra regering (15.4.2007) konstateras bl.a. att " avsikten är att göra en bedömning av hur grundlagen, som trädde i kraft 2000, fungerar. En parlamentarisk styrgrupp tillsätts för en eventuell ändring av grundlagen". Frågan om dubbelmandat kan vid behov lyftas fram i detta sammanhang.

Helsingfors den 15 maj 2007

Justitieminister Tuija Brax