Kommissionen överlämnade sitt förslag till reform av förundersöknings-, tvångsmedels- och polislagstiftningen till justitieminister Tuija Brax och inrikesminister Anne Holmlund. Ett centralt syfte med förslaget är att förenhetliga tvångsmedelslagens och polislagens bestämmelser om hemliga metoder för att inhämta information. Det blir också domstolens uppgift att besluta om användningen av de metoder som är med problematiska med avseende på konsekvenserna för rättsskyddet, dvs. täckoperation och bevisprovokation genom köp.

Nya hemliga tvångsmedel

Hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för att inhämta information är för närvarande teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter, teknisk observation (avlyssning, övervakning och spårning), täckoperation, bevisprovokation genom köp och användning av informationskällor.

Utöver dessa föreslår kommissionen bestämmelser om nya hemliga tvångsmedel och metoder för att inhämta information, vilka delvis baserar sig på de metoder som redan används. De är inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, förtäckt inhämtande av information, teknisk spårning av en person, teknisk observation i IT-miljö, styrd användning av informationskällor och kontrollerade leveranser.

Det föreslås noggrannare bestämmelser än nu om befogenheterna för en polisman som företar en täckoperation. Utgångspunkten är att en polisman som företar en täckoperation inte ska få begå brott eller ta initiativ till ett brott. Han ska dock på mycket strikta villkor och i begränsad omfattning kunna påverka en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet t.ex. genom att skaffa fortskaffningsmedel åt sammanslutningen. En förutsättning ska bl.a. vara att åtgärden i betydande grad främjar möjligheterna att uppnå syftet med täckoperationen. Den polisman som företar täckoperationen ska då vara fri från straffansvar fast gärningen i sig skulle vara straffbar som deltagande i en kriminell sammanslutnings verksamhet.

När man använder hemliga tvångsmedel får man också överskottsinformation som inte hänför sig till det brott som undersöks. Enligt förslaget ska polisen få använda överskottsinformation för att utreda eller förhindra vissa allvarliga brott. Det ska också vara tillåtet att använda överskottsinformation för att inrikta förundersökningen vid även mindre brott samt som en utredning som stöder skuldlöshet.

Intensifierat samarbete mellan polis och åklagare

Polisen och åklagaren åläggs att samarbeta intensivare än nu. Polisen ska underrätta åklagaren om en förundersökning och hur den framskrider. Åklagaren ska i nödvändig utsträckning delta i förundersökningen för att säkerställa att ärendet utreds tillräckligt.

Åklagarens ställning vid undersökningen av brott som man misstänker att har begåtts av en polisman förändras något jämfört med nuläget. Åklagaren ska i regel fungera som undersökningsledare i dessa fall endast om man misstänker att brottet har begåtts i samband med tjänsteuppdrag.

Förhördas ställning förbättras

Ställningen för dem som förhörs, särskilt brottsoffer, förbättras genom att beaktande av aspekter på finkänslighet och stödjande av en part betonas. Den som är misstänkt för ett brott och brottsoffret ska skriftligen underrättas om rätten att vid förundersökningen anlita ett biträde som han eller hon själv väljer och förundersökningsmyndigheten ska se till att rättigheten att anlita biträde tillgodoses i praktiken. I lagen föreslås också bestämmelser om rätt för den misstänkte att inte medverka till att utreda ett brott som han eller hon misstänks för.

Brytande av mediernas källskydd

Det ska bli möjligt att bryta mediernas källskydd, dvs. exempelvis att avslöja en journalists nyhetskälla, vid förundersökningen i sådana fall där den som ursprungligen lämnat informationen sannolikt har gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt. En ytterligare förutsättning ska emellertid vara att det är nödvändigt att avslöja källan för att utreda brott och motiverat med hänsyn till brottets svårighetsgrad och påföljderna. I sista hand ska ärendet kunna hänskjutas till domstol. För närvarande kan källskyddet under vissa förutsättningar brytas i samband med domstolsbehandling av brottmål.

Ombud för husrannsakan ska delta i särskild husrannsakan

Kommissionen föreslår betydande ändringar i bestämmelserna om rannsakan som förrättas av polis. En ny sak är att eftersökning som görs i ett utrymme eller på en plats indelas i allmän husrannsakan, särskild husrannsakan och rannsakan på andra platser.

Vid särskild husrannsakan finns anledning att anta att rannsakan kommer att omfatta sekretessbelagd information. Sådan kan finnas t.ex. i läkares mottagningsrum, advokatbyråer, redaktioners och förlags lokaler och journalisters bostäder. I särskild husrannsakan deltar ett ombud för husrannsakan som ser till att sekretessbelagt material inte beslagtas eller kopieras.

Den nya typen av rannsakan, dvs. rannsakan i IT-miljö, avser rannsakan av innehållet i datorer, mobiltelefoner och andra motsvarande anordningar eller informationssystem.

Mera omfattande bestämmelser om ersättning för skador

I lagen föreslås specialbestämmelser om ersättning av statens medel för skador som orsakats av användning av tvångsmedel, hemliga metoder för att inhämta information och utövande av polisbefogenheter i övrigt. Ersättningsansvaret utvidgas till att gälla fall där skadan inte har berott på polisens avsiktliga eller vårdslösa förfarande. Å andra sidan ska detta strikta ersättningsansvar begränsas i första hand på grunder som hänför sig till den skadelidandes eget förfarande.

Förutom person- och sakskador samt ekonomiska skador ska ersättning kunna betalas för lidande, om frid, privatliv eller personlig integritet har kränkts i samband med utövandet av befogenheterna. För närvarande kan man få ersättning i första hand endast om ersättningsgrunden är brottsligt förfarande.

Ny skyldighet för polisen att röja uppgifter som erhållits konfidentiellt

För polisen föreskrivs om en ny skyldighet att röja uppgifter. Enligt den ska den som hör till polisens personal vara skyldig att röja sådana uppgifter om identiteten hos en person som lämnat uppgifter konfidentiellt eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation och sådana uppgifter om tekniska metoder som är nödvändiga för bedömning av förutsättningarna för att inleda förundersökning eller för utredning av ett brott.

Polisen ska kunna använda de nya hemliga metoderna för att inhämta information, dvs. inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation i IT-miljö, styrd användning av informationskällor och kontrollerade leveranser även för att förhindra brott.

Till kommissionens betänkande ansluter sig sex medlemmars avvikande meningar samt en medlems uttalande. Inrikesministeriets företrädare oroade sig särskilt för myndigheternas skadeståndsansvar oberoende av vållande, arbetarskyddsfrågorna i anslutning till det beslutssystem som gäller täckoperation och bevisprovokation genom köp, skyldigheten att underrätta den som är föremål för inhämtande av information i anslutning till yrkesmässig och organiserad kriminalitet om inhämtandet och användningen av överskottsinformation som erhållits i samband med sådant inhämtande av information. Inrikesministeriets företrädare föreslog också att man skulle överväga speciallagstiftning om inhämtande av information i anslutning till organiserad kriminalitet och terrorism.

Justitie- och inrikesministerierna kommer tillsammans överens om den fortsatta beredningen utgående från kommissionens betänkande.

Ytterligare upplysningar:
Lagstiftningsdirektör Kimmo Hakonen, inrikesministeriet, tfn (09) 1604 2813
Lagstiftningsrådet Janne Kanerva, justitieministeriet, tfn (09) 1606 7723

Förundersöknings- och tvångsmedelskommissionens betänkande