Nya forskningsrön om val och röstandeTextversion
Befolkningsminskningen har gjort att valdeltagandet sjunkit i små valkretsar, där medborgarna av taktiska skäl ofta röstar på någon annan kandidat än den som de understöder i första hand. Kandidaternas kampanjkostnader i riksdagsval har ökat avsevärt de senaste åren. Bland annat dessa resultat framgår av valundersökningen som publiceras i dag den 30 januari.

Rapporten om riksdagsvalet 2007 som sammanställts av fjorton forskare i politik och kommunikation innehåller rikligt med ny kunskap om val och röstande.

Man upptäckte att medborgarnas motivation att använda sin rösträtt är mindre i små valkretsar än i stora. Enligt undersökningen är det också vanligare med taktiskt röstande i små valkretsar, alltså att medborgarna röstar på något annat alternativ än det som de understöder i första hand, än i stora valkretsar.

Enligt valfinansieringsredovisningarna fördyrades kandidaternas kampanjer med en tredjedel från 2003 till 2007. I undersökningen bedöms detta bero på det individcentrerade valsystemet samt på kampen om ställningen som största parti.

Partiordförandenas betydelse för det egna partiets valframgång har ökat i synnerhet på 2000-talet. De medborgare som identifierar sig med den politiska högern är positivare inställda till personifieringen av politiken än de som identifierar sig med den politiska vänstern, konstateras det i undersökningen.

Enligt undersökningen tycks inte användningen av internet i kandidaternas och partiernas kampanjer har påverkar de små och stora partiernas inbördes synlighet. Internet tycks inte heller tills vidare ha aktiverat nya grupper att delta i val. De som följer politiken på webben är samma personer som följer politiken även på andra sätt.

Valförbund mellan partierna har väsentligt förbättrat de små partiernas möjligheter att få in ledamöter i riksdagen. Ändå är de stora partiernas andel av riksdagsmandaten större än deras andel av de röster som avgetts i valet. Utan valförbund skulle den avvikelse från proportionaliteten som gynnar de stora partierna vara ännu större än för närvarande. Enligt undersökningen har Kristdemokraterna i Finland lyckats bäst i valförbundspolitiken och partiet jämte föregångare har fått två tredjedelar av sina riksdagsmandat med hjälp av valförbund.

Det forskarnätverk som utfört undersökningen, det s.k. valundersökningskonsortiet, har utfört nationell valundersökning om såväl 2003 års som 2007 års riksdagsval.

Som huvudsakligt undersökningsmaterial användes den nationellt representativa besöksenkät som sammanställts av Taloustutkimus Oy. Materialet insamlades i mars-maj 2007 och frågorna besvarades av 1422 väljare. Undersökningen finansierades av bland annat Finlands Akademi och justitieministeriet, som upprätthåller en portal över demokratiindikatorer vilken stöder sig på resultaten från valundersökningen (http://www.kansanvalta.fi/sv/Etusivu).

Ytterligare upplysningar:

Docent Sami Borg, e-post: förnamn.efternamn@uta.fi, och professor Heikki Paloheimo, tfn (03) 3551 6412 eller (02) 236 3646, Tammerfors universitet, e-post: förnamn.efternamn@uta.fi,
övriga forskare som nämns i bokens författarpresentation samt
specialplanerare Niklas Wilhelmsson vid justitieministeriet, tfn (09) 1606 7966, e-post: förnamn.efternamn@om.fi

Verket: Sami Borg och Heikki Paloheimo (red.): Vaalit yleisödemokratiassa. Eduskuntavaalitutkimus 2007. Tampere University Press 2009, 391 s.
Verket säljs av Granum (granum.uta.fi).