Vad innebär dödförklaring?

Med dödförklaring avses domstolens beslut om att en saknad person skall betraktas som avliden.

En dödförklaring leder exempelvis till följande:

– den saknade antecknas som död i befolkningsdatasystemet,
– den saknades äktenskap eller registrerade partnerskap upplöses,
– uppdraget för en intressebevakare som förordnats för den saknade upphör och delägarna i dödsboet får den saknades egendom i sin besittning,
– skyldighet att förrätta bouppteckning uppkommer,
– den saknades egendom kan skiftas som arv,
– förmånstagaren enligt en livförsäkring kan lyfta försäkringsersättning.

Ny lag om dödförklaring i kraft 9.3.2005

Den nya lagen har trätt i kraft den 9 mars 2005.

Tillämpas den nya lagen på personer som saknas efter katastrofen i Sydostasien?

Det gör den.

När skall man ansöka om dödförklaring?

De närstående är inte skyldiga att ansöka om dödförklaring. Det finns alltså ingen tidsfrist. Ansökan kan göras när som helst sedan de lagstadgade förutsättningarna för ansökan föreligger.

När kan ansökan göras utan väntetid?

Ansökan kan göras omedelbart efter försvinnandet, om en försvunnen person vid försvinnandet har varit med i en olycka som orsakat omedelbar livsfara eller befunnit sig i någon annan motsvarande situation och det inte finns skäl att anta att han eller hon har räddats.

Den flodvåg som orsakade katastrofen i Sydostasien kan betraktas som en i lagen avsedd olycka som orsakat omedelbar livsfara. Huruvida en person som försvunnit i samband med flodvågen kan dödförklaras utan väntetid beror på om det kan läggas fram en tillräcklig utredning om att den saknade när flodvågen kom befann sig på en sådan plats där flodvågen har orsakat omedelbar livsfara.

Dödförklaring utan väntetid är möjlig t.ex. i en situation där ögonvittnen har sett att en person som varit försvunnen sedan flodvågen fördes bort av flodvågen. Ett annat exempel är en situation där man vet att personen i fråga när flodvågen kom befann sig på ett hotell på havsstranden som förstördes till följd av flodvågen. Dessa exempel beskriver naturligtvis inte på något uttömmande sätt de situationer där ingen väntetid behövs.

Dödförklaring efter väntetid

I andra än ovan avsedda fall kan dödförklaring sökas efter en väntetid. Väntetiden räknas från den tidpunkt vid vilken den försvunna personen veterligen senast var vid liv.

Väntetiden är i allmänhet fem år. Väntetiden är dock bara ett år, om den försvunna personen vid försvinnandet befann sig i förhållanden förknippade med livsfara eller om det med beaktande av förhållandena vid försvinnandet och andra omständigheter annars är ytterst sannolikt att personen är död.

På dödförklaringen av en person som saknas efter katastrofen i Sydostasien kan väntetiden ett år tillämpas, om det inte finns någon tillräcklig utredning om var han eller hon befann sig vid den tidpunkt då flodvågen kom, men man med stöd av andra tillgängliga uppgifter kan dra den slutsatsen att det är ytterst sannolikt att han eller hon dött till följd av flodvågen. Det kan vara fråga om en sådan situation t.ex. när man vet att personen i fråga befann sig på en plats som drabbades av flodvågen och det inte har gått att få kontakt med honom eller henne efter händelsen i fråga.

Förutsätts det att alla avlidna har identifierats först innan en person som saknas efter katastrofen kan dödförklaras?

Nej, det gör det inte. Ansökan om att en saknad person skall dödförklaras kan göras när ovan nämnda förutsättningar föreligger, även om skulle vara möjligt att hans eller hennes kropp senare hittas eller identifieras.

För att undvika en onödig ansökan är det naturligtvis ändå skäl att fundera på om ansökan kan vänta tills man kommit så långt i identifieringen av de avlidna att sannolikheten för att den saknades kropp skall hittas är mycket liten.

Hur ansöker man om dödförklaring?

Ansökan om dödförklaring görs hos tingsrätten.

Ärendet behandlas i regel av den tingsrätt inom vars domkrets den försvunna personens sista hemkommun är belägen.

Om det ansöks om dödförklaring av flera personer som försvann samtidigt, kan ansökan göras hos den tingsrätt inom vars domkrets någon av dem hade sin sista hemkommun.

Vem får göra ansökan?

Ansökan får göras av den försvunna personens make eller den som har levat i registrerat partnerskap med den försvunna personen.

Ansökan kan också göras av en arvinge eller någon annan närstående till den saknade, t.ex. sambon eller en syster eller bror.

Dessutom kan ansökan göras av någon annan för vilken saken är av juridisk betydelse, t.ex. en testamentstagare eller förmånstagaren enligt en livförsäkring.

Vilka utredningar skall den sökande lägga fram?

Sökanden skall lägga fram en utredning om att förutsättningarna för dödförklaring föreligger. Det ankommer på den tingsrätt som avgör ärendet att pröva vilka utredningar som skall betraktas som tillräckliga i varje enskilt fall.

Det är skäl att i ansökan redogöra för alla omständigheter i samband med försvinnandet som man känner till (t.ex. när och var den saknade senast sågs innan flodvågen kom). I ärenden som gällt dödförklaring har tingsrätterna i praktiken ofta beaktat sådana skriftliga redogörelser utan att den som gett redogörelsen har hörts personligen i rätten. Tingsrätten kan dock enligt egen prövning bestämma att en person som vet något om saken också skall höras personligen.

Om polisen redan har upprättat ett undersökningsprotokoll med anledning av anmälan om försvinnandet, skall det fogas till ansökan. Om undersökningsprotokollet ännu inte är klart, är det skäl att till ansökan foga kopior av anmälan om försvinnandet och av de undersökningshandlingar som eventuellt redan fåtts från polisen på grund av anmälan. Dessutom är det bra att till anmälan foga även andra sådana tillgängliga handlingar som klarlägger den saknades vistelseort före försvinnandet eller spaningarna efter honom eller henne.

Till ansökan skall fogas en s.k. fullständig släktutredning om den saknade, dvs. en oavbruten ämbetsbetygskedja fr.o.m. 15 års ålder. Detta är nödvändigt för att tingsrätten skall kunna försäkra sig om att den saknades alla arvingar kan beredas tillfälle att bli hörda med anledning av ansökan.

Vad kostar behandlingen av ärendet?

För behandlingen av ärendet i tingsrätten uppbärs en ansökningsavgift på 65 år. Om dödförklaringen förutsätter kungörelse i officiella tidningen, uppbärs förutom ansökningsavgiften de fulla kostnaderna för kungörandet i officiella tidningen.

Sökanden har rätt att få ersättning för dessa kostnader ur tillgångarna i den dödförklarade personens dödsbo.

Mera information om dödförklaring:

Lag om dödförklaring (pdf-fil, 24 s., Finlex - Statens författningsdata)
Regeringens proposition 82/2004 (pdf-fil, 43 s., Finlex – Statens författningsdata)
Förvaltningsutskottets betänkande, den 3 februari (FvUB 1/2005 rd) finns på Riksdagens webbplats.
Väntetiderna för dödförklaring kortas  (Pressmeddelande 3.3.2005)

Uppdaterad 10.3.2005