Det svåra våldet har inte minskat i enlighet med målsättningen

Målet för det nationella programmet för minskande av våld har varit att i alla befolkningsgrupper och på alla delområden för våld åstadkomma en konsekvent minskning av antalet sådana personer som har utsatts för våld. Målsättningen är att minska särskilt allvarligt våld. Man önskade att antalet våldsrelaterade dödsfall åtminstone ska halveras, de våldsrelaterade dödsfallen bland kvinnor redan under de närmaste åren. Särskilt ville man minska våldet som kräver sjukhusvård och annat våld som då det upprepas eller på grund av multiplikatoreffekter har allvarliga följder.

I programmet har inte uppställts noggranna tidsgränser för att uppnå målen. Merparten av de rekommenderade åtgärderna är sådana att de, också om de genomförs, har verkningar först med tiden. Det är dock bekymmersamt att antalet brott mot liv började stiga under åren 2007 och 2008 - och detta kan inte enbart med dödandet i Jokela och Kauhajoki som krävde många offer Samma utveckling syns i antalet för dem som råka ut för sjukhusvård på grund av våld. Särskilt har enligt anmälningssystemet för sjukvården antalet manliga patienter som har skrivits in på grund av misshandel eller annat våld ökat år 2007. Det finns tillsvidare inga uppgifter om förändringar i fråga om hela befolkningens våldupplevelser under programmet, eftersom den senaste brottsofferförfrågningen som mäter detta utfördes år 2006 och det följande materialet samlas in först senare under detta år.

Övervakningen av besöksförbud och bedömningen av risken för att bli offer bör utvecklas samt nödcentralerna få anvisningar för sin verksamhet

Händelserna i Jokela och Kauhajoki har väckt oro för hur en minskning av det allvarliga våldet ska kunna genomföras. Efter dessa händelser har man har påbörjat en skärpning av skjutvapenlagens tillståndsbestämmelser. Polisen har på det sätt som förutsätts i programmet effektiviserat vapenövervakningen, vapenlicenser har dragits in i samband med mordhot i samband med förundersökningar och särskilt när man vet att den som ansöker om tillstånd/ägaren har gjort sig skyldig till våldsbrott eller har alkoholproblem. Det brottsförebyggande rådet anser det viktigt att de planerade ändringarna av skjutvapenlagstiftningen genomförs och att verkningarna på tillståndspraxis av ändringarna följs upp.

Antalet offer för brott mot liv kan minskas också med andra medel. Den elektroniska övervakningen av besöksförbud bör utvecklas. Dessutom bör metoderna förbättras med vilka man i polisens, socialarbetets, hälsovårdens och tredje sektorns arbete kan bedöma risken för att bli offer för våld. Nödcentralernas personal behöver anvisningar om hur den ska verka i olika våldssituationer och hurudan råd som ges per telefon.

Ungdomsarbetet närmare med i förebyggandet av våld

Barn och unga är i nyckelställning när det gäller att på lång sikt förebygga våld. På det lokala planet har det genomförts många åtgärder för att främja ett tidigt ingripande. Personalen inom social- och hälsovården, dagvården och polisen har utbildats i och fått anvisningar om hur man ska kunna identifiera och ingripa mot våld som riktar sig mot barn och unga. Samarbetet mellan polisen och socialvården har utvecklats. Kommunerna har stötts och styrts att skapa sina egna verksamhetsmodeller samt grunda multiprofessionella grupper för att förebygga våld och koordinera krissituationer. Man har eftersträvat att förbättra förutsättningarna för elevvård genom att utveckla lagstiftningen.

I fortsättningen behövs det åtgärder särskilt i ungdomsarbete för att förebygga våld och främja uppfostringsarbetet. En möjlighet är att utnyttja nätvärlden. Materialet som riktar sig till också unga om familjevåld och sexuellt våld bör utvecklas och spridas. De unga som sett eller upplevt våld i hemmet bör tas med för att utsrbeta åtgärder som syftar till att minska våldet.

Den nya barnskyddslagen har förtydligat myndigheternas skyldighet att göra en barnskyddsanmälning samt ökat antalet anmälningsskyldiga. Det vore skäl att reda ut hur lagändringarna har inverkat på socialvårdens brottsanmälningar om våld som har riktats mot barn.

Stödtjänsterna för offer och förebyggandet av upprepad brottslighet bör få resurser

Det brottsförebyggande rådet anser det viktigt att förebyggandet av att upprepat bli offer och utvecklandet av stödåtgärder får tillräckligt med resurser. Det bör säkerställas att förslagen i programmet för den inre säkerheten om att göra skyddshemmens och Brottsofferjourens verksamhet riksomfattande samt om tillgång till avgiftsfri telefonrådgivning under dygnets alla timmar genomförs.

I och med den nya fängelselagen har möjligheterna att ingripa mot upprepad brottslighet förbättrats. Fångarna kan som en del av planen för strafftiden styras till program som dr behöver (bl.a. program för avbrytande av våldsspiralen och rusmedelsprogram). Ett behörigt följande av lagen försvåras dock av att fängelserna och andra ansvariga myndigheter inte har beviljats tillräckligt med personalresurser och andra resurser. Brottsförebyggande rådet betonar betydelsen av tillräckliga resurser och rekommenderar bl.a. att programmen för avbrytande av våld i nära relationer utvidgas att gälla flera fängelser. Programmen bör riktas till alla fångar som behöver dem. Också fri från våldgrupper som är avsedda för kvinnor bör utvecklas och genomföras. Vårdprogram för fångar som lider av rusmedelsproblem bör utvecklas som en del av verkställigheten av straffet och efter det. Preparationen av frigivningen av fångar och eftervården bör effektiviseras, ansvaret för att arrangera åtgärderna förtydligas och sörjas för tillräckliga resurser. Eftersom ingripanden mot rusmedelsproblem för sin del kan minska våld vore det också i allmänhet viktigt att främja vårdhänvisning av våldsbrukande personer med rusmedelsproblem och utveckla arbetsformerna för rusmedelstjänsterna så att våldsbenägenhet kan identifieras.

Vid behandlingen av rapporten uppstod det inom det brottsförebyggande rådet en särskild oro för att nya hotande situationer kan uppstå i den förändrade ekonomiska situationen. Vid förebyggandet av dessa bör det fästas uppmärksamhet särskilt vid skyddet av personuppgifter i bl.a. olika register.

Det brottsförebyggande rådets rekommendationer finns i sin helhet i rapporten:
Minskandet av våldet i Finland. Uppföljningsrapport för det nationella programmet för minskande av våld 2007-2008.

Tilläggsuppgifter:
verksamhetsledare Marita Ruohonen, Mentalvårdssällskapet i Finland,
ordförande för våldssektionen inom brottsförebyggande rådet, tf. 050 567 7526
specialplanerare Minna Piispa, sekretariatet för brottsförebyggande rådet, tf. 050 591 1897