| Bör regeringen vidta lagstiftningsåtgärder för att se till att ledamöter inte kan spekulera med dubbelrepresentation? | Textversion |
Ministerns svar
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 1036/2006 rd undertecknat av riksdagsledamot Rakel Hiltunen /saml:
Bör regeringen vidta lagstiftningsåtgärder för att se till att ledamöter inte kan spekulera med dubbelrepresentation?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Enligt 7.2 i Europeiska unionens valrättsakt (Akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet 76/787/EKSG, EEG, Euratom, senaste ändring 21.10.2002, 302D0772) är uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament. I praktiken betyder detta att en person som valts både till ledamot i ett nationellt parlament och till företrädare i Europaparlamentet kan sköta enbart det andra av dessa uppdrag.
Enligt 28 § 1mom. i Finlands grundlag avbryts uppdraget som riksdagsledamot för den tid en riksdagsledamot är ledamot av Europaparlamentet och uppdraget som riksdagsledamot sköts då i stället av ledamotens ersättare.
Enligt ovan nämnda bestämmelser är det således möjligt att en person är samtidigt ledamot både i det nationella parlamentet och i Europaparlamentet, men det är dock inte möjligt att sköta båda uppdragen samtidigt. I bestämmelserna ingår inga begränsningar för i vilka val en person kan ställas upp som kandidat och bli vald. Den som blivit vald både till riksdagsledamot och till företrädare i Europaparlamentet måste alltid själv välja vilket uppdrag han eller hon sköter.
Däremot finns det grundad anledning att fråga om ett förfarande, där en person som är ledamot i Europaparlamentet kan ställas upp som kandidat i val av ledamöter till ett nationellt parlament, är etiskt korrekt och rättvist mot väljarna. Ändring av EU:s valrättsakt och Finlands grundlag i detta avseende skulle förutsätta att ärendet före ändringen tas upp i en omfattande politisk debatt och att samförstånd i frågan nås. Därför anser regeringen att det i detta skede inte finns anledning att göra ändringar i lagstiftningen.
Helsingfors den 31januari 2007
Justitieminister Leena Luhtanen