Ministerns svar

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning anger har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 505/2004 undertecknat av riksdagsledamot Unto Valpas/vf:

Vad har orsaken varit till detta agerande från myndigheternas sida i Europaparlamentsvalet, ett agerande som har gett upphov till stor förvirring och oreda och som eventuellt kränker den allmänna och lika rösträtt som enligt både grundlagen och vallagen hör till varje finsk medborgares grundläggande rättigheter och

vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att inte en motsvarande situation skall uppstå i kommande val?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Röstberättigad vid Europaparlamentsvalet 2004 var, oberoende av boningsort,
varje finsk medborgare som senast på valdagen fyllde 18 år samt medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som hade i lagen om hemkommun avsedd hemort i Finland den 23 april 2004. En ytterligare förutsättning för rösträtt för medborgare i Europeiska unionen var att de senast den 25 mars 2004 hade anmält sig till rösträttsregistret i Finland.

Vid samma Europaparlamentsval får en röstberättigad inte rösta i mer än en av Europeiska unionens medlemsstater: antingen i sin hemstat eller i den stat där han eller hon är bosatt (artikel 9 i Europeiska unionens valrättsakt: Vid val av företrädare i Europaparlamentet får ingen rösta mer än en gång). En finsk medborgare som inom utsatt tid har anmält sig som väljare i Europaparlamentsvalet i en annan medlemsstat, är sålunda inte röstberättigad i Europaparlamentsvalet i Finland. I 26 § 5 mom. i vallagen anges att om Befolkningsregistercentralen innan rösträttsregistret för ett Europaparlamentsval vunnit laga kraft har fått ett meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en röstberättigad som införts i rösträttsregistret har upptagits i denna stats vallängd för samma val, skall Befolkningsregistercentralen utan dröjsmål se till att personen i fråga antecknas i rösträttsregistret som saknande rösträtt. Rösträttsregistret vann laga kraft vid 2004 års Europaparlamentsval den 1 juni 2004 klockan 12.00.

Befolkningsregistercentralen skickade i början av 2004 ett brev till i Finland permanent bosatta medborgare i Europeiska unionens medlemsstater med information om Europaparlamentsvalet som skulle hållas den 13 juni 2004 och om anmälan som röstberättigad eller kandidat. Med brevet följde en blankett för anmälan som röstberättigad. Utifrån anmälningarna har bl.a. de svenska och de finska befolkningsregistermyndigheterna utbytt information på så sätt att de finska medborgare som anmält sig som röstberättigade i Sverige, i rösträttsregistret har antecknats sakna rösträtt i Europaparlamentsvalet i Finland, såsom vallagen föreskriver.

Befolkningsregistercentralen upprättade ett rösträttsregister för Europaparlamentsvalet den 28 april 2004. I registret upptogs alla som enligt då tillgängliga uppgifter hade rösträtt i Europaparlamentsvalet. Till alla dem som hade upptagits i registret och vars adress var känd skickades (också till utlandet) meddelandekort med anmälan om rösträtt i Europaparlamentsvalet. Korten postades mellan den 3 och den 21 maj 2004. Meddelanden från andra EU-länder om finska medborgare som upptagits i deras rösträttsregister har kunnat komma in till Befolkningsregistercentralen i Finland under denna tid eller senare och ändringar i uppgifterna i rösträttsregistret har därför kunnat ske efter det korten postades. I Sverige inföll den sista dagen för anmälning till rösträttsregistret den 18 maj 2004, varefter Sverige skickade en lista över personer som skulle strykas ur rösträttsregistret till Befolkningsregistercentralen. Meddelandena från Sverige anlände till Finland den sista dag då meddelandekorten postades. Det blev därför nödvändigt att skicka nya meddelanden till vissa personer om att Befolkningsregistercentralen på grund av ett meddelande från en annan medlemsstat i rösträttsregistret, som upprättats för Europaparlamentsvalet i Finland, har antecknat personen i fråga som saknande rösträtt och att han eller hon därför inte kan rösta i Europaparlamentsvalet i Finland trots det meddelandekort han eller hon fått sig tillsänt.

Det ovan beskrivna förfarandet har, trots att det är lagenligt, kunnat orsaka den förvirring i fråga om utövningen av rösträtten i Europaparlamentsvalet som spörsmålsställaren avser. Det vore därför önskvärt att tiden inom vilken anmälan till medlemsstaternas rösträttsregister och informationsutbytet staterna emellan skall ske skulle samordnas för att sådan förvirring skall kunna undvikas. Justitieministeriet kommer att arbeta för att problemet löses då Europeiska unionens valrättsakter revideras.

Helsingfors den 1 juli 2004

Justitieminister

Johannes Koskinen