Ministerns svar

Till Riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 12/2005 rd undertecknat av riksdagsledamot Sari Essayah/kd:

Har regeringen för avsikt att utreda det att invandrarna inte använde sin rösträtt på grund av språkproblem och
ämnar regeringen vidta åtgärder för att bereda ibruktagande av behövliga servicespråk i anmälan om rösträtt?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt 14 § i grundlagen (731/1999) har varje i Finland bosatt utlänning rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar och det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv. Enligt 2 § 2 mom. i vallagen (714/1998) är röstberättigade vid Europaparlamentsvalet också medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som bor i Finland och som här har anmält sig som röstberättigade.

Enligt 21 § i vallagen utarbetar Befolkningsregistercentralen över var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort (anmälan om rösträtt) och sänder det senast torsdagen den 24 dagen före valdagen till de röstberättigade vilkas adress är känd. Meddelandekortet är finskspråkigt om det i befolkningsdatasystemet har registrerats att personens modersmål eller kontaktspråk är finska, och svenskspråkigt om det i befolkningsdatasystemet har registrerats att personens modersmål är isländska, norska, svenska eller danska eller om kontaktspråket är svenska. Om modersmålet är något annat och det inte finns någon uppgift om kontaktspråket skrivs kortet i en enspråkig kommun på kommunens språk och i en tvåspråkig kommun på kommunens majoritetsspråk. För dem som bor stadigvarande på Åland sänds ett svenskspråkigt kort och för dem bor stadigvarande utomlands sänds ett tvåspråkigt kort om uppgifterna är oförändrade.

I 4 § 1 mom. 4 punkten i befolkningsdatalagen (507/1993) föreskrivs om kontaktspråket. Enligt denna punkt registreras i befolkningsdatasystemet i fråga om finska medborgare de uppgifter som personen lämnat om modersmål och kontaktspråk, finska eller svenska, om ingetdera av dessa språk är personens modersmål. I lagens 4 § 4 mom. bestäms att samma uppgifter kan registreras om en utlänning om det är behövligt bland annat på grund av boende i Finland.

Det bör också nämnas att enligt 19 § 3 mom. i språklagen (423/2003) skall bland annat i meddelanden som myndigheten sänder användas mottagarens språk (finska eller svenska) om myndigheten vet vilket det är eller utan oskäligt besvär kan ta reda på det, eller använda både finska och svenska. I 8 § 5 mom. i samiska språklagen (1086/2003) föreskrivs att meddelandekort för val och folkomröstningar inte upprättas på samiska.

Det bör också påpekas att även om meddelandekortet inte har sänts på andra språk än finska och svenska, enligt 22 § i vallagen informerar befolkningsregistercentralen vid Europaparlamentsvalet och kommunalvalet med ett personligt brev utlänningar som bor i Finland om att de kommer att ha rösträtt och vara valbara vid valet samt om det förfarande som skall iakttas för utövande av rösträtten och rätten att bli uppställd som kandidat. Detta brev har varit finsk-, svensk- och engelskspråkigt.

Justitieministeriet anser att det är viktigt att även utlänningar som bor i Finland så lätt som möjligt kan utöva sin rätt att rösta och delta i valet. Ministeriet kommer i fortsättningen att för sin del utreda vilka åtgärder som behövs för att detta mål kan nås.

Helsingfors den 23 februari 2005

Justitieminister Johannes Koskinen