På regeringarnas vägnar mottogs förslaget till konvention av Finlands justitieminister Leena Luhtanen och på de tre berörda sametingens vägnar av ordföranden för Sametinget i Finland, sametingspresidenten Pekka Aikio vid en tillställning som ordnades i Helsingfors i dag.

Även de övriga ministrarna ansvariga för samiska frågor, dvs. Norges arbets- och socialminister Bjarne Håkon Hanssen och Sveriges jordbruksminister Ann-Christin Nykvist, var närvarande vid överlämnandet av förslaget, liksom också sametingspresidenterna Aili Keskitalo från Norge och Lars Anders Baer från Sverige.

Justitieministeriet har inte tagit ställning till expertgruppens förslag.

Huvudpunkterna i konventionsförslaget

Ett förslag om att en samekonvention bör upprättas framlades redan 1986 av Nordiska samerådet, ett samarbetsorgan för sameorganisationerna. Bakom förslaget låg samernas önskan att utveckla sin egen kultur, sitt språk och sitt samhällsliv som ett enda folk över statsgränserna. En överenskommelse om att inleda utarbetandet av ett konventionsförslag nåddes i anslutning till Nordiska rådets möte år 1995.

Det utkast till konvention som nu färdigställts har utarbetats utgående från det uppdrag som ministrarna ansvariga för samiska frågor och sametingspresidenterna givit år 2002. I expertgruppen ingick representanter för både regeringarna och sametingen från samtliga berörda länder. Expertgruppens ordförande var f d presidenten i Högsta domstolen i Norge, Carsten Smith.

I följebrevet till rapporten konstateras att de ledamöter i expertgruppen som representerade den finska regeringen hade svårt att till alla delar godkänna konventionsförslaget. I förslaget ingår dock inga reservationer eller alternativa lydelser av artiklar.

Enligt förslaget skall den nordiska samekonventionen till sin grundnatur vara ett internationellträttsligt avtal mellan staterna. Samerna skall alltså inte vara parter till konventionen. Samernas egna synpunkter skall dock framgå av ingressen till konventionen. Ett ytterligare villkor för ratificeringen och ikraftträdandet av konventionen skulle vara att sametinget godkänner innehållet i förslaget.

Eftersom det är fråga om en konvention mellan Finland, Norge och Sverige, skall konventionen inte omfatta samer som är bosatta i Ryssland. Samer som är ryska medborgare men varaktigt bosatta i Finland, Norge eller Sverige skall dock omfattas av konventionen.

Konsolidering och förstärkning av samernas rättigheter som mål

Enligt förslaget utgår konventionen från att samerna är ett urfolk vars bosättningsområde sträcker sig över statsgränserna. Staterna i fråga har ett nationellt och internationellt ansvar att skapa nödvändiga levnadsvillkor för samerna. Samerna skall kunna bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv så att statsgränserna i minsta möjliga mån stör detta.

Det föreslås att samerna som ett folk skall ha självbestämmanderätt som på samernas vägnar utövas av sametinget. Konventionsförslaget innehåller bestämmelser om bland annat den offentliga maktens skyldighet att, innan några beslut fattas, förhandla med sametinget om frågor som har en väsentlig betydelse för samerna.

Enligt förslaget skall konventionen vara förpliktande för alla som utövar offentlig makt, dvs. förutom staten också för regionala, kommunala och privata parter som utövar offentlig makt.

Ett ytterligare mål för konventionen är att underlätta samarbetet mellan samerna över statsgränserna. Konventionsförslaget innehåller bestämmelser som förenklar samarbetet kring arrangemang som rör kulturen och näringsidkande men också undervisningen och välfärden.

Enligt de föreslagna bestämmelserna om det samiska språket och om samisk kultur är staten skyldig att bland annat se efter att program på samiska kan sändas på radio och TV samt att främja publiceringen av tidningar på samiska. Staterna bör vidare i samarbete med sametingen skapa förutsättningar för forskning som tillgodoser behovet av information hos det samiska samhället. Information om samerna och deras kultur bör också spridas till den övriga befolkningen.

Om rätten till mark- och vattenområden

Det konstateras i konventionsförslaget att samerna har rätt till sådana mark- och vattenområden som de traditionellt har nyttjat. I detta hänseende motsvarar konventionen till sina huvuddelar den internationella arbetsorganisationen ILO: s konvention nr 169 om urfolk och stamfolk i självstyrande länder. Av parterna till konventionen har hittills endast Norge ratificerat konventionen.

Staterna är skyldiga att fastställa vilka markområden som samerna skall ha ägorätt eller nyttjanderätt till. I den nationella rätten bör det finnas lämpliga förfaranden för behandling av samernas yrkanden i fråga om rätten till mark och vatten. Samerna skall vid behov få nödvändig ekonomisk hjälp för att deras yrkanden skall kunna behandlas i rätten.

Samerna skall bland annat ha rätt att delta i den offentliga förvaltningen av områdena i fråga.

Om renhushållning

Enligt bestämmelsen om renskötsel skall Norge och Sverige bevara och utveckla renskötseln som en ensamrätt för samerna inom samernas renskötselområden. I Finland, där renskötseln inte längre är en rättighet som tillkommer endast samerna, skall staten förbinda sig att förstärka samernas ställning i fråga om renskötsel.

Rapport på Internet

Expertgruppens rapport är skriven på norska men den innehåller också en svensk, finsk och nordsamisk version av konventionsförslaget. Rapporten skall översättas till finska och nordsamiska ännu i år. Därefter kommer förslaget att skickas ut på remiss i alla berörda länder.

Rapporten återfinns på det norska kommun- och regionministeriets webbplats på adressen
http://odin.dep.no/krd/norsk/tema/same/nordisk/bn.html. Versionerna på finska och samiska kommer att bli tillgängliga i januari 2006.

I Finland finns det för närvarande ca 8 000 samer. Knappt hälften av dem bor inom samernas hembygdsområde i Övre Lappland. Antalet samer som är bosatta i Norge uppskattas uppgå till ca 50 000–65 000. I Sverige finns det ca 20 000 samer. I Ryssland bor ca 2 000 samer.

Ytterligare upplysningar:
expertgruppens ordförande Carsten Smith, tfn +47 2203 9505 eller GSM +46 9115 7451
sakkunnigmedlem, lagstiftningsdirektören Matti Niemivuo, tfn (09) 1606 7690
sakkunnigmedlem, biträdande avdelningschefen Marcus Laurent (utrikesministeriet), tfn (09) 1605 5701 eller GSM 040 – 575 9096, och
regeringsrådet Mirja Kurkinen, tfn (09) 1606 7621 eller 050 – 379 0540

Minister Luhtanens tal vid avlämnandet av förslaget till nordisk samekonvention 16.11.2005