| Europabolag, en bolagsform som underlättar strukturella arrangemang, tas i bruk i oktober 2004 | Textversion |
Regeringen föreslog att lagen skall stadfästas onsdagen den 11 augusti. Republikens president har för avsikt att stadfästa lagen fredagen den 13 augusti. I lagen ingår bestämmelser om bl.a. bildande och registrering av europabolag samt borgenärsskydd och skydd för minoritetsaktieägare vid fusion och flyttning av hemort.
Europabolag (SE) är en ny europeisk övernationell bolagsform. De påminner om nationella publika aktiebolag i envar EU-stat och de behandlas på samma sätt som publika aktiebolag på bolagets hemort. Regleringen på EU-nivå gör det dock möjligt för publika aktiebolag att flytta bort från EES-stat genom fusion med ett europabolag som registreras i en annan EES-stat. Också europabolag som registreras i Finland kan flytta bort från Finland och utländska europabolag kan flytta till Finland.
Samtidigt är det meningen att en lag om arbetstagarinflytande i europabolag skall stadfästas. Lagen bygger på EU:s direktiv om arbetstagarinflytande.
Enligt EU-förordningen kan ett europabolag bildas på fem olika sätt. Stiftarna kan inte vara fysiska personer. Ett europabolag kan bildas av minst två juridiska personer från olika stater. Huvudregeln är att åtminstone två av stiftarna skall komma från olika EES-stater eller ha ett dotterbolag eller en filial i en annan EES-stat.
Med hjälp av ett europabolag kan finländska aktiebolag och aktiebolag i andra EES-stater samt andra privat- och offentligrättsliga juridiska personer i dessa stater skapa företagsstrukturer som sträcker sig över nationsgränserna. Ett bolag som har valt europabolaget som bolagsform kan senare flytta sin hemort till en annan EES-stat.
Genom att använda sig av europabolagsformen kan ett multinationellt företag i flera fall avstå från koncernstruktur. EU-kommissionen har bedömt att man kan effektivera användningen av kapital och minska bolagens administrationskostnader genom att avstå från en sådan struktur.
Särskilt stora företag som idkar tillståndspliktig finansierings- och försäkringsverksamhet i flera stater drar nytta av reformen. I andra företag bedöms besparingarna bli mindre, eftersom åtminstone filialer fortfarande är bokföringsskyldiga till den del som detta är nödvändigt för beskattningen i värdstaten.
Privata aktiebolags möjligheter att använda europabolagsformen begränsas av att dessa inte kan använda vissa sätt att bilda bolag, såsom t.ex. fusion. Även kravet att aktiekapitalet skall vara minst 120 000 euro begränsar användningen av europabolagsformen i mindre företag.
Hur populär den nya bolagsformen blir beror i väsentlig mån på hur bolagsbildning, flyttning av hemort och bolagets verksamhet beskattas. När det gäller bildande av bolag, flyttning av hemort och betalning av dividender över nationsgränser, hänger behovet att ändra skattereglerna samman med de skattedirektiv som fortfarande är under beredning inom EU. Avsikten är att direktivändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2005.
Möjligheten att flytta bolagets hemort ökar den konkurrens om företagen som råder mellan EES-länderna. Denna möjlighet kan inverka på den framtida utvecklingen av den lagstiftning som bestäms av bolagets hemort, t.ex. på bolags-, skatte- och arbetsrättens område, såväl nationellt som på EU-nivå. Att de baltiska staterna blir medlemmar i EU år 2004 ökar särskilt trycket att ändra beskattningen.
Europabolagsformen har ingen direkt inverkan på aktionärernas och andra placerares ställning. Fusion eller flyttning av bolagets hemort till en annan stat kan dock avsevärt öka fysiska personers kostnader för förvaring av sina aktier.
Tilläggsuppgifter:
Om lagen om europabolag:
lagstiftningsrådet Jyrki Jauhiainen, tfn 09–160 676 64,
e-post: förnamn.efternamn@om.fi
Om lagen om arbetstagarinflytande:
konsultative tjänstemannen Jouni Lemola (AM), tfn 09–160 489 34,
e-post: förnamn.efternamn@mol.fi
Regeringens proposition med förslag till lag om europabolag m.m. (RP 55/2004), regeringens proposition med förslag till lag om arbetstagarinflytande (RP 107/2004) och övriga handlingar i anslutning till riksdagsbehandlingen www.riksdagen.fi