| Regeringens proposition lämnas i oktober: Enklare ordningsbotförfarande förbättrar trafiksäkerheten | Textversion |
– Regeringen ämnar i oktober lämna en proposition till riksdagen beträffande detta, uppgav justitieminister Johannes Koskinen vid en presskonferens om regeringens åtgärder för bättre trafiksäkerhet. Avsikten är att lagen träder i kraft år 2005.
– Vi vill skapa ett snabbare och smidigare förfarande som sparar polisens resurser och som skall tillämpas vid behandling av trafikförseelser som upptäckts vid automatisk trafikövervakning. Genom reformen kunde säkerheten i trafiken förbättras och nyttjande av övervakningstekniken bli effektivare.
Enligt nuvarande system måste polisen först höra fordonsinnehavaren eller ägaren för att reda ut vem körde fordonet. I fortsättningen behövs inget förhör, om fordonsinnehavaren inte motsätter sig den ordningsbot som skickats till honom eller henne.
Överhastigheter som straffas med ordningsbot är överskridningar på högst 20 kilometer i timmen av fartbegränsningar. Vid större överskridningar än så av fartbegränsningar skall det nya systemet inte tillämpas. Ordningsboten är 70, 85, 100 eller 115 euro beroende på den högsta tillåtna hastigheten i området samt hur mycket fartbegränsningen överskridits.
Det förenklade ordningsbotsförfarandet skall enligt förslaget också tillämpas vid körning i buss- eller spårvagnsfil i strid med trafikmärken.
– Vid beredningen av reformen förelåg två modeller. Enligt den modell som utgick från en s.k. förvaltningsavgift skulle fordonsinnehavaren själv ha varit tvungen att bevisa att han eller hon är oskyldig, d.v.s. framlägga grunderna för att bli befriad från skyldigheten att betala boten. Detta förfarande ansågs inte rättvist. I stället bestämde man sig för den modell, där polisen övertar utredningen i situationer då den som fått ordningsbotsförläggandet motsätter sig ordningsboten, konstaterade Koskinen.
Enligt förslaget skall ordningsboten skickas till den som är antecknad som fordonets ägare eller innehavare i fordonsregistret, eftersom man kan anta att han antingen själv har kört fordonet eller vet vem som har gjort det.
Om den som fått ordningsbotsföreläggandet bestrider att han är skyldig till förseelsen eller annars anser ordningsboten vara ogrundad, skall han opponera sig mot ordningsboten. Om han opponerar sig skall han meddela det på en blankett som bifogats ordningsbotsföreläggandet. På blanketten efterfrågas också vem som i själva verket framförde fordonet samt redogörs för skyldigheten att vittna i ett ärende som gäller utredning av fordonsförarens identitet.
Om fordonsinnehavaren opponerar sig kan polisen utföra summarisk förundersökning för att reda ut vem som kört fordonet. Om den som fått ordningsbotsföreläggandet däremot inte reagerar på den ordningsbot som delgivits honom, måste han betala den.
Enligt förslaget skall ordningsbotsföreläggande kunna skickas som vanligt brev. För närvarande skall ordningsbotsföreläggande delges bevisligen.
Beträffande fordon som är registrerade i en juridisk persons, alltså t.ex. ett företags namn, skall man i fortsättningen till fordonsregistret meddela även namnet på den person som i huvudsak använder fordonet eller som vet vilka som använder fordonet. Det finns totalt 167 000 sådana fordon. Ändringen träder i kraft först vid ingången av år 2008 efter att Fordonsregistercentralen har förnyat sitt datasystem.
De nya bestämmelserna begränsar inte förutsättningarna för utfärdande av körförbud. Körförbud skall fortfarande kunna meddelas sådana personer som gjort sig skyldiga till återkommande fortkörningsförseelser och som har förelagts ordningsbot enligt det nya förfarandet.
Enligt förslaget skall den tid inom vilken ordningsbot förfaller förlängas till ett år från dagen för förseelsen. För närvarande förfaller ordningsboten om föreläggandet inte har delgivits inom tre månader från dagen för förseelsen.
Om övervakningen inte utförs med fast övervakningsutrustning, skall man enligt förslaget inte behöva meddela den automatiska kameraövervakningen på förhand. Reformen är nödvändig för att underlätta mobil kameraövervakning som sköts från polisbilar.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708, och
lagstiftningsrådet Heli Vesaaja, tfn (09) 1606 7705
e-post: fornamn.efternamn@om.fi
Arbetsgruppens förslag (25.6.03, på finska) finns på justitieministeriets webbsidor.