Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 29/2006 rd undertecknat av riksdagsledamot Ahti Vielma /saml:

FFC uppbär medlemsavgift av sina medlemmar och medlemsavgiften är avdragsgill för betalaren. Är det juridiskt och moraliskt riktigt och skäligt att staten genom detta förfarande indirekt ekonomiskt deltar i kampanjen för en kandidat och i antikampanjen mot en annan kandidat?
Är det överhuvudtaget riktigt att de medel som samlas in från arbetstagarna för att gagna dem själva används för att stödja kandidater?
Ämnar regeringen avhjälpa detta missförhållande på lagstiftningsväg?
FFC har bland sina medlemmar anhängare till olika partier. Är det juridiskt och moraliskt riktigt att FFC trots detta ger ekonomiskt stöd till endast en person som är vänsterpartiernas gemensamma kandidat?
Genom sin egen avlönade personal har FFC lagt ner en stor arbetsinsats på valet. Uppger FFC penningvärdet av ovan nämnda arbete i samband med den anmälan av finansiellt stöd till kandidaterna som inlämnas enligt vallagen?
På vilket sätt följer regeringen i övrigt de finansiella bidrag som fackföreningsrörelsen lämnar vid olika val? Ämnar regeringen vidta några åtgärder för att revidera lagstiftningen till denna del?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
I grundlagen tryggas mötes- och föreningsfrihet för var och en. Den fackliga föreningsfriheten och friheten att organisera sig för att bevaka andra intressen är likaså tryggad. Till föreningsfriheten hör i väsentlig grad föreningarnas inre självbestämmanderätt och verksamhetsfrihet. Regeringen har inte för avsikt att ändra på lagstiftningen i detta hänseende.

Bestämmelserna om inkomstens skattepliktighet och avdrag på inkomsten finns i inkomstskattelagen (1535/1992). När det gäller beskattning bör saken betraktas ur den skattskyldiges synvinkel. De utgifter som föranleds av förvärvande eller bibehållande av skattepliktig inkomst är avdragsgilla i beskattningen. Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer betraktas som dylika utgifter i beskattningen, och de är alltså avdragsgilla oberoende av vem av kandidaterna som arbetsmarknadsorganisationen i fråga har beslutat att stöda vid valet eller om den beslutat att inte stöda någon av kandidaterna.

Bestämmelserna om anmälan av valfinansiering finns i lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering (414/2000). Vid presidentval har varje parti eller valmansförening som ställt upp en kandidat skyldighet att göra en anmälan om valfinansiering. Den som tillhandahåller valfinansiering har således inte någon skyldighet att offentliggöra valfinansieringen. Syftet med lagen är att få till stånd en större öppenhet i valfinansieringen för att klarlägga kandidaternas eventuella bindningar. Anmälan om valfinansiering skall tillställas justitieministeriet inom två månader från det att valresultatet fastställts. Anmälan är som sådan offentlig.

Anmälan skall uppta bl.a. de totala kostnaderna för och finansieringen av kandidatens valkampanj specificerad dels enligt kandidatens egna medel och dels enligt det utomstående understöd som kandidaten, kandidatens stödgrupp och någon annan sammanslutning som grundats för att stö-da kandidaten har mottagit enligt en indelning i privatpersoner, företag, partiorganisationer och andra motsvarande viktiga donatorer.

Värdet av varje enskilt stöd och namnet på donatorn skall nämnas särskilt, om värdet uppgår till minst 3 400 euro. Med understöd avses pengar, varor, tjänster och andra motsvarande prestationer som erhållits vederlagsfritt, dock inte sedvanligt frivilligt arbete och sedvanliga gratistjänster.

Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att deltagande i valverksamhet kan i mångt och mycket rubriceras som en fri medborgaraktivitet som det inte är lönt att alltför mycket försöka styra genom bestämmelser (GrUB 8/2000 rd). Av ovan nämnd orsak har regeringen inte för avsikt att vidta några åtgärder för att ändra lagen om anmälning av kandidaters valfinansiering. Justitieministeriet följer anmälningarna av samtliga kandidaters valfinansiering, också i fråga om enskilda bidrag, och lägger vid behov fram förslag till precisering av bestämmelserna på basis av gjorda erfarenheter.

Helsingfors den 1 mars 2006

Justitieminister Leena Luhtanen