Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet garanterar rätten till information

Lagstiftningen om offentlighet i myndighetsverksamhet och sekretess ändrades i december 1999. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet förverkligar den grundläggande rätten att ta del av offentliga myndighetshandlingar.

Omfattningen av reformen avspeglas i att två nya lagar stiftades, 70 lagar ändrades och sju förordningar gavs. Allt som allt förorsakade reformen ändringar i över 150 författningar. Reformen verkställas ännu under närmaste åren, till exempel när datasystemen förnyas.

Broschyr och information på Internet

Justitieministeriet har publicerat en broschyr om reformen. Den finns på Internet i adressen http://www.om.fi/esitteet/18215.htm. Broschyren finns både på svenska och finska. Avsikten är att även myndigheterna delar ut broschyren till sina kunder. På Internet finns också annan information om reformen.

Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet

Sammandrag av det centrala innehållet (21.5.1999)

Målet för reformen är att effektivisera, fördjupa och utvidga offentlighetsprincipen i skötseln av offentliga uppgifter, öka offentligheten av beredningen samt främja tillgången till information och en god informationshantering. Sekretessgrunderna blir även klarare.

En ny syn på information. Den nya lagen är klart en offentlighetslag av "den nya generationen". Den betraktar myndigheternas informationsbehandling och -användning för olika ändamål som en helhet, utan att glömma den traditionella betydelsen av offentlighetsprincipen i kontrollen av maktutövningen.

Myndigheterna förpliktas att producera och sprida information. De nya bestämmelserna stävar att göra det möjligt för medborgarna att få en mer differentierad bild av hur myndigheterna verkar, vilka frågor de behandlar och hur de kan påverkas.

Myndigheterna skall se till att de centrala dokument som gäller deras arbete är lätt tillgängliga. Annat nytt är att alla som utövar offentlig makt skall informera om sin verksamhet.

Enligt den nya lagen skall myndigheterna även lämna ut uppgifter om oavslutade frågor, och det skall finnas information om viktiga anhängiga ärenden som lagberedning. Man kan följa ärendets gång hos en myndighet till exempel med hjälp av uppdaterade projektregister. Myndigheterna skall även lämna ut information om hur man kan påverka ärenden.

Vissa handlingar blir offentliga i ett tidigare skede. Forskning, statistik och utredningar som hör ihop med beredningen av allmänt viktiga projekt blir vanligtvis offentliga omedelbart efter att de kan användas för sitt ändamål.

I och med reformen blir även ministeriernas budgetpropositioner tidigare offentliga, det vill säga samtidigt med finansministeriets första ställningstagande. I praktiken sker detta i juli.

De dokument som ligger till grund för ett beslut blir vanligen offentliga senast när beslutet har fattats. Bestämmelserna underlättar genomgången av det material som bildar grunden för myndighetsverksamheten.

Principen är offentlighet

Huvudprincipen är att en handling är offentlig, medan sekretess är ett undantag. Information får inte förvägras utan en laglig grund eller i större utsträckning än vad som behövs för att skydda ett särskilt intresse.

Fastän ett dokument innehåller viss sekretessbelagd information är hela dokumentet inte hemligt - uppgifter skall lämnas ut om den offentliga delen.

Nya sekretessregler

Enligt regeringsformen kan tillgången till information om myndighetshandlingar endast begränsas genom lag. De centralaste sekretessbestämmelserna har samlats i den nya lagen. Dessa tillämpas oberoende av vilken myndighet som har handlingen. Reformen gör det därmed lättare att bilda sig ett helhetsintryck av sekretessreglerna.

Som regeringsformen fordrar har sekretessen begränsats till det allra nödvändigaste. Är en handling sekretessbelagd eller inte beror ofta på om utlämnandet av information kan skada det intresse som sekretessen skall skydda. Eftersom de nya bestämmelserna klarare räknar upp vilka uppgifter som skall lämnas ut, blir myndigheternas prövningsrätt snävare.

Förändringar i tillgången till information

Handlingar som gäller beredningen av beslut och myndighetsinterna utredningar omfattas vanligare av rätten till information från och med december. Hittills har deras offentlighet berott på myndighetsprövning. Den gamla lagen kände dock till vissa dokument vars offentlighet var beroende på prövning, men som enligt den nya bör hållas hemliga.

Därmed skärps sekretessen i viss mån i teorin. I praktiken lämnade man dock vanligen inte ut denna information tidigare heller. Dylika uppgifter gäller till exempel

• skyddsarrangemang eller polisteknik och -taktik,
• klagan,
• beredningen av finans- och inkomstpolitik samt
• myndighetsinspektion.

Orsaken till de nya sekretessbestämmelser som ingår i reformen är närmast att grundlagen kräver att skyddet för privatlivet förstärks. Dylik information är bland annat

• resultat av lämplighetsprov och psykologiska test,
• sinnesundersökningar och känslig information om privatlivet i straffprocesser samt
• adresser till vittnen och andra parter i ett mål ifall de behöver skydd.

Offentliga blir lönerna för statliga och kommunala tjänstemän, tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras helhet, även den personliga delen.

Enligt den gamla lagen lämnades uppgifter ut om myndighetsinterna utredningar endast ifall myndigheten godkände det. Enligt den nya lagen är även dessa dokument offentliga senast när ärendet har slutbehandlats hos myndigheten, om man inte särskilt har bestämt att informationen skall vara sekretessbelagd. Ändringen inskränker betydligt myndigheternas rätt att själva bestämma över tillgången till information.

Kundservice och informationshantering

Lagen betonar betydelsen av kundservice. Myndigheterna skall arrangera sin service så att uppgifter om en handling kan lämnas ut utan dröjsmål. De dokumentregister som tjänar informationssökningen skall katalogiseras fram till den 1 december 2000. Inom en övergångsperiod på tre år skall dokument- och informationssystemen byggas om så att offentlighetsprincipen förverkligas i praktiken.

Karaktäristiskt för den nya synen på offentlighet är att myndigheterna skall införa och genomföra en god informationshantering i dokument- och informationsförvaltningen. Rätten till information skall beaktas när ändringar planeras och genomförs. Informationsskyddet och datasäkerheten skall även ses till.

Den nya synen förutsätter att tjänstemännen omfattar nya tänkesätt. För att offentlighetsprinciperna skall anammas arrangeras omfattande utbildning. Nya myndighetsinterna anvisningar har redan meddelats eller utarbetas som bäst.