Justitieministeriet - Oikeusministeriö

Var och en kan råka ut för ett brott. Om det händer är det bra att veta vad du ska göra. Brottsoffret, alltså den som råkar ut för ett brott, har rätt att få stöd och juridisk hjälp.

I den här broschyren berättar vi vad du ska göra ifall du blir offer för ett brott. Du får veta hur ett brottmål reds upp och hur du själv kan hjälpa till med att reda upp fallet.

Närmare råd och mera information får du av myndigheterna.

Den här broschyren delas bland annat ut av Brottsofferjouren, polisen och av socialbyråerna och hälsocentralerna i kommunen. Broschyren finns att få på finska, svenska (både på standardspråk och i lättläst version) samt på engelska, ryska, arabiska och somaliska. Översättningarna till arabiska och somaliska är gjorda med den lättlästa texten som grund.

Uppdaterad 15.12.2005

Justitieministeriet
Inrikesministeriet
Social- och hälsovårdsministeriet

Utredningen av ett brott går till på följande sätt:

Om du har råkat ut för ett brott ska du anmäla saken till polisen. Du ska göra anmälan så fort som möjligt eftersom polisen då har lättare att utreda brottet.

Du kan anmäla brottet på flera olika sätt. Du kan själv gå till polisstationen eller ringa dit. Ifall polisen har kommit till platsen kan du anmäla brottet till en polis där. Du kan också anmäla ett brott per e-post eller fax.

Du kan anmäla ett brott på vilken polisstation som helst. En annan människa kan också anmäla brottet ifall du inte vill göra det själv.

Ifall det finns några vittnen till brottet ska du skriva upp deras kontaktuppgifter, alltså deras namn, adress och telefonnummer. Det är möjligt att vittnena behövs senare när brottet utreds eller i rätten.

I brottsanmälan skriver polisen på vilket sätt brottet skedde. Dessutom skriver polisen ner vittnenas och de målsägandes, alltså offrets och den misstänktas, kontaktuppgifter.

Ifall det handlar om ett inbrott i en bostad ska du inte städa upp i bostaden förrän polisen kommer.

Att kräva straff

Polisen frågar dig om du kräver att den som har gjort brottet ska straffas. Ifall du inte kräver straff kan du förlora din rätt att väcka åtal mot den skyldiga senare. Det här är viktigt att veta ifall åklagaren bestämmer sig för att inte väcka åtal.

Läkarintyg

Ifall du har fått skador vid brottet ska du gå till läkaren så fort som möjligt. Läkaren skriver ett intyg över dina skador. Ett sådant intyg kan behövas i rättegången. Du kan också ha nytta av läkarintyget när du söker ersättning hos ett försäkringsbolag eller Statskontoret.

Ifall du har blivit utsatt för ett sexualbrott ska du ifall det bara är möjligt varken byta kläder eller tvätta dig förrän du går till doktorn.

Målsägandebrott

Målsägandebrott är brott som polisen undersöker bara om offret, alltså målsäganden, kräver att den som har gjort brottet ska straffas.

Den här regeln gäller till exempel brott som lindrig misshandel ifall offret är en vuxen och snatteri. Ifall offret inte kräver straff börjar polisen inte ens utreda fallet.

Brott som hör under allmänt åtal

Största delen av brotten är ändå sådana att de hör under allmänt åtal. Det här betyder att det är brott som polisen alltid undersöker, fastän offret inte kräver att den skyldiga straffas. Till exempel misshandel och våldtäkt är brott som hör under rubriken allmänt åtal. Polisen undersöker sådana brott också om den som har gjort brottet är en familjemedlem.

Polisen börjar förundersökningen av ett brott genast när polisen har fått veta om att ett brott har skett. Under förundersökningen tar polisen reda på vad som har hänt, vilka som är målsägande och hurudana skador brottet har lett till.

Polisen kan låta bli att förundersöka brott som är lindriga även om de hör till allmänt åtal. Polisen meddelar alltid brottsoffret ifall det inte blir någon förundersökning.

Förhör

Polisen kan kalla dig till förhör.

Ifall tidpunkten för förhöret inte passar dig kan du komma överens med polisen om en annan tid. Ifall det är lätt att reda ut brottet kan polisen också förhöra dig per telefon.

Under förhöret och senare under rättegången ska du berätta allt som hör till brottet.

Som brottsoffer måste du alltid tala sanning. Ifall du efter förhöret kommer ihåg något som har att göra med brottet ska du ta kontakt med polisen på nytt.

Förundersökningens protokoll

Polisen skriver ett protokoll över förundersökningen. I protokollet står det som polisen har fått reda på under förundersökningen. Protokollet skickas till åklagaren. Du har rätt att gratis få en kopia av det här protokollet. Den som är misstänkt för ett brott har också rätt att få en gratis kopia.

I protokollet står också bägge parternas kontaktuppgifter. Om du inte vill att den misstänkta får veta dina kontaktuppgifter kan du säga till att dina uppgifter inte får skrivas in i protokollet.

När det gäller ett lindrigt brott kan polisen direkt ge böter till den som har gjort brottet. Så här kan man ändå göra bara om brottsoffret går med på det. Då behandlas brottet inte i tingsrätten om inte den som har gjort brottet vill det.

Åklagaren fastställer böterna senare. Ifall den skyldiga får böter görs det inte nödvändigtvis upp något protokoll över förundersökningen.

När polisen har fått protokollet över förundersökningen klart skickas det till åklagaren. Åklagaren bestämmer om det ska väckas åtal. Att väcka åtal innebär att brottsärendet förs vidare till behandling i domstol, vanligen till tingsrätten.

Åklagaren kan också bestämma att det inte ska väckas åtal. Så kan det gå till exempel när brottet är lindrigt eller när man inte säkert kan bevisa brottet.

Åklagaren kan också välja att inte väcka åtal om brottsoffret och den som har gjort brottet har kommit överens eller gjort en så kallad förlikning.

Brottsoffret kan välja att godkänna åklagarens åtal eller att komma med sina egna krav. Offret kan väcka åtal själv ifall åklagaren inte gör det.

Det här kan brottsoffret göra bara om han under polisens förundersökningen har krävt att den skyldiga ska straffas.

Om både offret och den som är misstänkt för brottet går med på det kan man besluta om medling. Medlingen är alltid frivillig och medlingen kan också avbrytas.

Det är frivilliga utbildade medlare som styr medlingen. Med hjälp av dessa försöker parterna, det vill säga offret och den skyldiga nå förlikning, alltså komma överens. Resultatet av medlingen kan vara till exempel en ursäkt, en ekonomisk ersättning eller ersättning i form av arbete. Det görs upp ett skriftligt avtal om medlingen.

Till exempel polisen kan ge mera information om medlingen. Ett brottmål kan behandlas i domstolen även om det har förekommit medling. Så görs det ifall åklagaren anser att det inte räcker med bara medling.

Tingsrätten kallar vanligen alla parter och alla vittnen i brottmålet till rättegången. I kallelesen sägs det om alla personligen måste finnas på plats i domstolen. Ifall någon av de kallade inte kan komma kan rättegången flyttas.

Ifall det står i kallelsen att du måste vara på plats personligen så får du en ersättning. Du får till exempel dagpenning, reseersättning och ersättning för förlorad inkomst.

Ifall du inte kommer till rättegången utan att ha en bra orsak kan domstolen ge dig böter.

En bra orsak, ett så kallat lagligt hinder, för att inte komma till domstolen är till exemepel sjukdom. Ifall du är sjuk måste du senare visa ett läkarintyg för domstolen. Ifall du har lagligt hinder ska du meddela domstolen det så fort som möjligt.

Före rättgången kan du diskutera med åklagaren eller hans sekreterare om olika saker som hör till rättegången. Också tingsrättens personal kan hjälpa dig.

De flesta rättegångar är öppna för publik. Om det gäller till exempel sexualbrott kan ändå domstolen bestämma att saken ska behandlas bakom stängda dörrar, det vill säga utan publik.

Du kan be om det av domaren i tingsrätten.

Mera information om rättegångar får du till exempel på Internet på adressen www.oikeus.fi och i justitieministeriets broschyr Behandling av brottmål.

Den som har gjort sig skyldig till ett brott är skyldig att ersätta skadorna som han har orsakat. Du ska anmäla till polisen om det har uppstått någon skada av brottet och om du kräver att skadorna ska ersättas.

Du kan kräva ersättning till exempel om egendom har gått sönder eller försvunnit. Du kan också kräva ersättning för läkarräkningar och medicin. Du kan också kräva ersättning för sveda och värk och själsligt lidande, alltså för att du har mått dåligt.

Du ska spara alla kvitton på utgifter du har betalat på grund av brottet. Sådana utgifter är bland andra självrisken på försäkringen, alltså den summa som försäkringen inte ersätter. Ifall du blir tvungen att resa på grund av brottet ska du spara kvitton och resebiljetter. Du kan kräva ersättning av den som har gjort brottet för de här utgifterna.

Det är bäst att tala om sina ersättningskrav med polisen redan vid förundersökningen. I rätten framför åklagaren dina ersättningskrav ifall han tycker att dina krav är rättvisa.

Ifall åklagaren inte framför dina skadeståndskrav i rättegången informerar han dig skriftligen om detta. Då kan du själv framföra sina krav i rättegången. En annan person, till exempel rättsbiträdet, kan också sköta detta.

Tingsrätten kan ge domen genast efter rättegången eller meddela när domen kommer att ges.

Ifall du är onöjd med tingsrättens dom kan du överklaga till hovrätten. Efter att domen har getts har du en vecka tid att meddela att du inte är nöjd med domen. Sedan har du 30 dagar tid att skriva en överklagan och lämna in den till tingsrätten. Regler för hur man skriver en överklagan finns som bilaga till tingsrättens dom.

Domstolen kan bestämma att den som har gjort sig skyldig till ett brott ska betala ersättning, alltså skadestånd för den skada brottet har orsakat. Du kan komma överens direkt med den dömda om hur ersättningen ska betalas.

Du kan också be att en utmätningsman ska kräva in skadeståndet. På tingsrättens kansli får du gratis en kopia av tingsrättens beslut. Du kan ge kopian och en ansökan om utsökning till häradens exekutionsavdelning, alltså den myndighet som sköter om indrivning av pengar. Där kan du också fråga närmare om hur du kan ansöka om ersättning.

Du kan också få ersättning från Statskontoret eller FPA. Ifall du har försäkringar kan du få ersättning av försäkringsbolaget.

Möjligheten att få ersättning varierar. Ta reda på hurudana möjligheter du har att få ersättning.
Ersättning av staten

Som brottsoffer har du rätt att få ersättning av staten för den skada som brottet har orsakat dig. Statens ersättning kommer ändå i andra hand. Det betyder att alla andra ersättningar du har fått dras bort från summan som staten betalar. Sådana ersättningar är till exempel det gärningsmannen, alltså den skyldiga har betalat och det försäkringsbolaget har betalat.

Vanligen får brottsoffret ersättning av staten bara om hon eller han i rätten har krävt ersättning av den skyldiga.

Om brottet inte har klarats upp eller om polisen inte har lyckats ta fast den skyldiga kan staten betala ersättning utan domstolens beslut.

Som offer kan du också söka ersättning direkt från Statskontoret fastän du inte har försökt kräva in ersättning från den som har gjort brottet.

Staten betalar ut ersättningar främst för personskador. Du kan få ersättning till exempel för läkarvård, för sveda och värk eller om du har fått en bestående skada. I en del fall kan staten också betala ersättning för själsligt lidande.

Du ansöker om ersättning av staten på Statskontoret. Till din ansökan ska du bifoga

• en kopia av domstolens beslut
• protokoll över polisens förundersökning eller en annan pålitlig utredning över vad som har hänt
• en utredning över skadornas storlek
• läkarintyg
• kvitto över alla kostnader som har uppstått på grund av brottet

Du får ansökningsblanketter på Statskontoret, FPA och hos polisen. Du kan också skriva ut en blankett från Internet på adressen www.valtiokonttori.fi.

Statskontorets beslut om ersättning kan vara annorlunda än domstolens beslut. Så kan det gå särskilt om du har ansökt om ersättning för sveda och värk, bestående skada eller själsligt lidande.

Du har rätt att använda juridisk hjälp när du gör din brottsanmälan till polisen. Också vid polisförhören kan du ha juridisk hjälp.

Människor med små eller medelstora inkomster kan få statlig rättshjälp. Då är det staten som helt eller delvis betalar den juridiska hjälpen. Du kan ansöka om rättshjälp hos statens rättshjälpsbyråer. Rättshjälpsbyrån reder ut din ekonomiska situation och om du har rätt till statlig rättshjälp.

Till den statliga rättshjälpen hör bland annat rådgivning och hjälp vid rättegången. Du kan välja ett offentligt rättsbiträde, en privat advokat eller en annan jurist till ditt rättsbiträde. Du kan få rättshjälp i ärendets alla skeden.

Domstolen kan bevilja offret rättshjälp också oberoende av hurudana inkomster offret har. Så är det när det handlar om ett sexualbrott eller ett våldsbrott som en närstående har gjort. Då är det staten som betalar rättsbiträdets lön.

Ifall du vill kan du be någon bli din stödperson. Stödpersonen hjälper dig under hela rättsprocessen. Du kan också få en stödperson via Brottsofferjouren. Brottsofferjouren förmedlar stödpersoner som har utbildats för uppgiften. Stödpersonen kan inte ge rättshjälp utan bara mentalt stöd till offret och hans familj.

Domstolen kan bevilja offret en stödperson, ifall det handlar om ett sexualbrott eller våld utfört av en närstående. Domstolen kan bevilja stödperson om domstolen inte beviljar offret juridisk hjälp. Då är det staten som betalar stödpersonens ersättning.

Under brottsutredningen har offret rätt att använda ett språk som han eller hon kan. Ifall offret och myndigheterna inte hittar ett gemensamt språk har offret rätt att ta hjälp av en tolk. Offret kan behöva tolk till exempel under polisförhöret, hos läkaren och under rättegången. Det är myndigheterna som ska ordna tolkningen.

Ifall offrets modersmål är finska eller svenska har han eller hon rätt att använda sitt modersmål. Samer har rätt att använda sitt modersmål inom stt hembygdsområde.

Våld inom familjen är vanligen ett brott som hör under allmänt åtal. Det betyder att åklagaren väcker åtal även om offret inte kräver att den som har gjort brottet ska straffas. Anmäl familjevåld till polisen. Då får polisen en möjlighet att försöka stoppa våldet.

Familjevåld kan riktas mot barn eller vuxna. Offret kan behöva mentalt stöd. Sådant stöd får man till exempel på socialbyrån, mentalvårdsbyrån och hos olika organisationer.

Den vuxna ska sköta om att alla misstankar om brott mot barn anmäls till polisen.

Om barnets och föräldrarnas bästa är två olika saker behöver barnet en egen representant vid förundersökningen och rättegången. Det här är speciellt viktigt när den som är misstänkt för ett brott kommer från barnets egen familj. Barnet måste också få juridisk hjälp.

Polisen skall banda in barnets berättelse på video under förundersökningen, ifall det misstänks att barnet har blivit offer för våld eller ett sexualbrott. När berättelsen finns på video behöver barnet inte nödvändigtvis längre vara med vid rättegången.

Ifall någon stör ditt liv gång på gång eller hotar dig kan du ansöka om besöksförbud för den människan. Ett besöksförbud kan till exempel innebära att den som stör inte får komma nära ditt hem eller din arbetsplats eller annars ta kontakt med dig.

Du kan be om besöksförbud hos polisen eller tingsrätten, antingen muntligt eller skriftligt. Spara alla bevis på hot eller störande beteende, till exempel brev som innehåller hotelser.

Det är upprörande att bli utsatt för ett brott. Om du har svårt att komma över det som har hänt är det viktigt att du söker hjälp. Du kan få hjälp till exempel på hälsocentralen, socialbyrån, Brottsofferjouren eller på ett skyddshem.

Nyttiga telefonnummer:

Allmänt nödnummer: 112 

Brottsofferjouren:

• hjälpande telefon 0203–16116
• juridisk rådgivning 0203–16117

• kristelefon 0800–97899
• Juristjour 0800–97895

Naisten linja, nationella kvinnojouren: 0800-02400

Finlands Mentalsvårdsförenings kristelefon: 0203–445566

Du hittar information på Internet på följande adresser:

www.poliisi.fi - Polis
www.valtiokonttori.fi - Statskontoret
www.tukinainen.fi - Våldtäktskriscentralen Tukinainen
www.naistenlinja.com - Kvinnojouren
www.apua.info

www.rikosuhripaivystys.fi
www.turvakoti.net
www.mielenterveysseura.fi
www.tuki.net